Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Nu börjar byteshandeln

Svenskt Näringsliv vill ha en striktare förhandlingsordning för hela den privata arbetsmarknaden. Facken mer omställningsstöd vid uppsägningar. Förhandlingarna om ett nytt huvudavtal kommer att få karaktären av byteshandel.
Göran Jacobsson Publicerad 6 maj 2008, kl 14:21

LO, PTK och Svenskt Näringsliv kommer inom kort att inleda förhandlingar om ett nytt huvudavtal. De tre huvudorganisationerna har redan sina målsättningar klara.
- Något som liknar industriavtalets förhandlingsordning vore bra. Vi vill ha ordning och reda och ha möjlighet att förhandla utan att hamna i konflikt samtidigt som vi inte vill ändra på den grundlagsskyddade strejkrätten, säger Urban Bäckström, vd för Svenskt Näringsliv.

Industriavtalets förhandlingsordning är en reglering av avtalsförhandlingarna med det uttalade syftet att undvika konflikter. Tidsplanen är strikt. De opartiska ordförandena, som är en slags medlare, har stora befogenheter att bland annat lägga avtalsförslag och att skjuta upp stridsåtgärder. Samarbetsorganet Industrikommittén kan avbryta en pågående strejk.

LO och PTK omfamnar inte idéerna om ett bredare industriavtal, men förklarar att de är beredda att diskutera.
- Det finns säkert godbitar i industriavtalet, men det går inte att överföra industriavtalet som helhet till ett huvudavtal, säger PTK:s ordförande Mari-Ann Krantz.

LO:s Wanja Lundby-Wedin har en liknande hållning:
- Vi bygger något nytt nu och vill inte binda oss till industriavtalet.

De tre organisationerna förenas av att de vill styra över bestämmelserna på arbetsmarknaden och hålla politikerna utanför regleringen. Fack och arbetsgivare har olika hjärtefrågor. Högst upp på arbetsgivarnas önskelista finns konfliktreglerna och anställningsbestämmelserna medan facken bland annat lyfter fram omställning, kompetensutveckling och regler för visstidsanställda.
- Vi vill hitta ett system som ger folk nya chanser under hela livet, säger Mari-Ann Krantz.

Parterna inriktar sig alltså på helt olika frågor. Förhandlingarna, som börjar omedelbart, får karaktären av byteshandel. Det kan tänkas att lite längre startsträcka för strejker kompenseras med mer omställningsstöd vid uppsägningar. Förändrade las-regler byts mot förmånligare regler för visstidsanställda.

Arbetsgivarna pratade om 70-talet som en kanonad av arbetsmarknadslagstiftning. Svenskt Näringslivs vice vd, Jan-Peter Duker, förklarar att organisationen inte bara vill förändra las i avtal utan även mbl och andra lagstiftade och EU-reglerade arbetsmarknadsbestämmelser.
- Vi ställer inga ultimatum, men vi vill ha avtalade regler så att det inte spelar någon roll om regeringen är röd eller blå, säger han.

LO:s Wanja Lundby-Wedin argumenterar för ökad organisationsgrad bland anställda och bland arbetsgivarna som ett sätt att stärka kollektivavtalen. Arbetsgivarna anser att det behövs ett modernt huvudavtal för att kollektivavtalen inte ska tappa i legitimitet.
- Avtalen måste ge nya företag ett mervärde, säger Jan-Peter Duker.

Sedan några månader har parterna fört samtal för att ta reda på om det är någon idé att börja förhandla. Att förhandlingar nu börjar betyder inte att några särskilda knutar är lösta utan att förhandlarna lärt känna varandra och känner förtroende för varandra. Det handlar helt enkelt om att de ansvariga tror att det är möjligt att sluta avtal med de andra och att de tillsammans ska kunna se till att ett nytt huvudavtal fungerar.

Parterna tänker sig att ett nytt huvudavtal kan bli klart under andra halvan av det här året. LO:s avtalssekreterare Erland Olauson vill dock att regeringens utredning om Lavaldomens konsekvenser ska vara klar innan något nytt undertecknas.

En annan tidspress är att flera av de ansvariga inom kort går i pension. LO:s Erland Olauson slutar som avtalssekreterare i början av sommaren och går i pension vid årsskiftet. Mari-Ann Krantz avgår som Unionens ordförande i höst och är förmodligen inte PTK:s ordförande längre än till stämman nästa år. Svenskt Näringslivs Jan-Peter Duker har enligt uppgift redan övertalats en gång att stanna kvar i organisationen.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.