Sandviken är en bruksort präglad av bandy, musik och Sandvik AB, en högteknologisk verkstadskoncern med 50?000 anställda i Sverige och världen.
Bengt Berglund, 61, har arbetat inom koncernen i större delen av sitt vuxna liv och är i dag chef för 25 anställda, som jobbar med värmebehandling av bergborrprodukter.
- Där stod han och jobbade, visar han mot en stor maskin och syftar på den man, som en mörk höstkväll för tre år sedan oväntat föll ihop på gatan.
Bengt Berglund verkar trygg och orubbligt lugn och uttrycket "det ger sig alltid" återkommer i hans berättelse om hur det var att som chef plötsligt förlora en medarbetare.
Dödsfallet inträffade en ledig lördagskväll. På måndagsmorgonen fick han via receptionen dödsbudet.
- Jag började agera rätt snabbt, gick runt inne på fabriksgolvet och informerade dagskiftet om vad som hänt. Jag gick mycket på magkänsla. Det var ingen stor dramatik.
Allt praktiskt med anledning av dödsfallet fick högsta prioritet den dagen. Någon enstaka kollega kom in på hans tjänsterum och pratade en stund.
- Vad jag kände? säger Bengt Berglund och tittar ut mot den svarta dagern. Man sväljer lite extra och funderar på de anhöriga. Självklart känner man sig nedstämd, tagen, och funderar på livet. Och döden.
Den döde mannen var skild och hade två söner i 30-årsåldern. Det visste Bengt Berglund, men han hade aldrig träffat sönerna och att kontakta dom kändes tungt.
Det var det svåraste av allt, men jag ringde och vi bestämde att vi skulle träffas här. Visst kändes det lite pirrigt. Men man kan bara vara sig själv.
- Pojkarna och jag hade ett bra möte, vi pratade om deras pappa, jag visade var han arbetade, och innan dom gick samlade vi ihop hans grejer. Jag tror att man ska vara ärlig och tydlig, inte krångla till saker och ting.
Bengt Berglund, som deltog i begravningen tillsammans med IF Metalls ordförande på företaget, samlade inte de anställda till någon gemensam minnesstund och följde inte upp sitt första samtal till den avlidnes söner.
- Kanske borde vi lyfta dessa frågor, funderar han. Jag kan inte påminna mej att vi haft ett enda möte, där vi gått igenom hur vi på bästa sätt ska agera vid dödsfall. Kanske borde jag ha några stearinljus i skrivbordslådan.
Just den dag vi besöker företaget vajar flaggan på halv stång utanför en av huvudbyggnaderna.
- Döden är livets gång, säger Bengt Berglund. Vi har vår stund på jorden och sedan finns vi inte mer. Visst, det känns tomt, men jag tror på naturen och tänker på en skogsbrand, då en massa arter dör men samtidigt lämnar plats för nya.
Sandvik AB har en handlingsplan vid anställds död, som inträffar på eller utanför företaget. Steg för steg tar den upp allt från flaggning och blommor vid begravningen till hur en så kallad nödlägesstab kan rycka ut.
Via ett datoriserat system finns uppgifter om alla anställdas närmast anhöriga. Dessa uppdateras kontinuerligt.