Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Mycket att tänka på för den som startar eget

När Lotta Sundberg slutade sitt jobb med ett års lön, förverkligade hon det många av oss drömmer om - att starta eget. Men drömmen blev en mardröm, helt i onödan.
Johanna Rovira Publicerad 16 september 2010, kl 13:01

Det är mycket man ska tänka på när man öppnar eget företag. Lotta Sundberg gjorde som man bör, tog hjälp från alla håll och kanter, var i kontakt med Almi företagspartner och hade till och med en egen mentor.

- Jag har fått mycket stöd, säger Lotta Sundberg, men konstaterar så här i efterhand att ingen pratade om det här med facket och a-kassan.

I dag står Lotta Sundberg utan inkomst. Firman bär sig inte och hon är inte berättigad ett öre i a-kassa.  Hade hon inte haft en äkta hälft med ett jobb, så vet hon inte hur det hade gått.

- Jag gick ur a-kassan för jag tänkte att om jag ändå inte får någon inkomst nu de första åren, så spelar det ju ingen roll om jag är med eller inte.

Det är lätt att vara efterklok. I juli i år ändrades reglerna för egna företagare. Hade Lotta varit kvar i a-kassan hade hon kunnat hoppa över de sista fattiga åren och fått a-kassa baserad på den sista tiden som anställd istället.

- Jag tycker jag jobbar som en tok hela tiden, men det blir ingen inkomst. Det är inte så att vi inte klarar oss, men det är inte bra för självkänslan att behöva bli försörjd.

- Mitt råd är att ta reda på allt innan du öppnar eget. Det rådet fick visserligen jag också, men det är mycket man ska tänka på.

- Det är just det som är grejen med Unionen Egenföretagare, säger Charlotte Permin-Fager, som startade sitt första företag i 20-årsåldern och kan det där med företagande på sina fem fingrar. De senaste åtta åren har hon arbetat med först Sif Eget och senare Unionen Egenföretagare.

- Du ska inte behöva tänka på allt som nystartad företagare. Vi hjälper dig på traven. Dessvärre har folk för lite kunskap om trygghetssystemen för de egna företagarna och det är också därför det är så viktigt att Unionen talar om det.

Förutom att erbjuda juridisk hjälp vid behov har Unionen Egenföretagare till exempel plockat fram skräddarsydda försäkringar för varje bransch och är just i färd med ett utökat trygghetspaket som innehåller sjukförsäkring och diagnostikförsäkring, förutom de kollektiva liv- och olycksfallsförsäkringarna.

Charlotte Permin-Fager är eld och lågor över det nya trygghetspaketet som hon är övertygad om kommer att locka horder av egna företagare till förbundet.

- Som egen företagare finns det inte på världskartan att vara sjuk. Från och med 1 juli i år har du sju karensdagar innan du kan börja få ut sjukersättning. Får du influensa och ligger däckad i tre veckor kan det bli förödande för företaget. Därför är det viktigt att du anmäler dig sjuk redan första dagen för att inte gå miste om pengar.

Man tittar också på möjligheten att kunna erbjuda medlemmarna en sjukvårdsförsäkring som innebär att förmånstagaren får gå före i kön till exempelvis operationer.

- Rent krasst kan de långa väntetiderna i vården tvinga företagare att lägga ner verksamheten.

Men att lägga ner kan ibland vara det enda rätta.

- Har det gått knackigt en tid är det bättre att lägga ner företaget än att låna pengar för att försöka rädda verksamheten och fastna i skuldfällan, säger Charlotte Permin-Fager.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.