Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Mot, till eller från?

Vissa psykologiska teorier är så förenklade att man aldrig kan dra generella eller säkra slutsatser från dem.<br /><br /><br /><br />
Publicerad
Man kan inte använda dem för att kategorisera eller för att förutsäga något, men man kan använda dem för egen del för att bli lite mer uppmärksam på hur man själv brukar göra. En sådan teori, eller snarare beskrivning, är den om mot-, till- eller frånmänniskor. Den går ut på att vi har olika sätt att möta omvärlden. Motmänniskan är inställd på försvar och på att bevaka sina intressen. Han eller hon säger nej, och utgår ifrån att det är bättre att vara skeptisk från början, och därmed undvika att bli lurad i en fälla. Motmänniskan har ingenting emot konflikter. Livet är en konflikt. Motmänniskan säger nej!
Tillmänniskan är inställd på att vara till lags, att vara samarbetsvillig och öppen. Tillmänniskan tycker inte om konflikter och är väldigt angelägen om att andra ska tycka om henne. Han eller hon är alltid öppen för att hjälpa till och se till att andra får det bra. Tillmänniskan säger ja!
Frånmänniskan undviker mellanmänskligt samspel. Han eller hon kan göra det rent fysiskt, genom att helt enkelt hålla sig på sin kammare, men de kan även göra det psykologiskt: De undviker att gå in i varje samspel som kräver engagemang och åsikter. De är skickliga på att dra sig undan. Frånmänniskan säger ingenting!
Puh... märker ni hur svårt det blir? Hur ska man vara då? Något fjärde alternativ finns ju inte! Svaret blir att man ska vara lite av varje, men är inte heller det är så enkelt.
Motmänniskor är i sin överdrivna form mycket komiska. Det finns flera sketcher om den ilskna mannen som säger nej. Är man uppmärksam kan man höra det då och då. Hur människor svarar nej på en fråga när de faktiskt menar ja. Jag gjorde det motsatta häromveckan. Jag ringde en chef för att checka var jag skulle vara på eftermiddagen.
-Har du inte fått sms? frågade hon.
Och jag svarade ja, fast jag inte alls fått något sms. Jag blev full i skratt åt mig själv efteråt och tänkte att mina ja ligger så långt fram på tungan att de har blivit automatiserade. Jag vill förstås inte tro att jag är så mycket tillmänniska att jag säger ja för att undvika alla konflikter och motsättningar. Jag hittade en helt annan förklaring på mitt beteende.
Jag har ett serviceyrke i meningen att jag ska hjälpa andra att hitta lösningar. Väldigt många av oss har det, och då är det inte så konstigt att ja:et och till:et ligger lite för nära. Lägger man till att "mot" och "från" är mer osympatiska, så finns det en risk för mig och många med mig, att det blir lite för mycket "till" och lite för mycket ja.
Att ibland vara mycket tydlig med sina åsikter och sina gränser är nödvändigt för att inte drunkna i andras förväntningar och krav. Och att ibland dra sig undan och inte engagera sig i allt och alla är nödvändigt för att orka.
Dock, innan man börjar fördjupa sig i om man är för mycket av det ena eller andra bör man se upp med den här typen av beskrivningar. Det finns ett uttryck som säger att de enda som är psykiskt friska är de som inte är tillräckligt undersökta, och det blir så deprimerande att man måste ta det med en stor portion humor.
Att börja fundera över sina egna mot, till och från ska man göra med en hög grad av förlåtande humor mot sig själv.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.