Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Moderat förslag om skattefinansierad tv upprör facket

Moderaterna vill att public service i framtiden ska finansieras med skatt i stället för licensavgifter. Förslaget får stark kritik från Sifklubben på Sveriges Television, som tycker att den oberoende journalistiken hotas.
Publicerad
Alliansen förhandlar nu om en gemensam kulturpolitik. För att få fart på diskussionerna har den moderata kulturkommittén tagit fram skriften "Kultur 2.0 - Ett inlägg i den kulturpolitiska debatten". Där sammanfattas den moderata kulturpolitiken i 83 punkter. Ett av förslagen är att public service ska skattefinansieras.
- Det vi har idag är en apparatskatt, men i förlängningen kommer vi att titta på tv i datorn via bredband. Det behövs ett nytt system. Dessutom kommer det här förslaget att lösa problemet med de 10 procent som inte betalar teveavgiften, säger Mats Johansson, moderat riksdagsledamot och redaktör för "Kulturen 2.0".
Sifklubben på SVT jämför förslaget med "de forna öststaternas statstelevisioner" och oroar sig över att SVT:s oberoende hotas.
- Grunden för vårt uppdrag är att vi ska granska makten. Om verksamheten är skattefinansierad så är det den makt vi ska granska som beslutar om finansieringen. Då skulle vi hugga och bita i den hand som föder oss, säger Tommy Eklund, ordförande i Sifklubben på SVT.
Mats Johansson förstår inte den kritiken.
- Vad har det med demokrati att göra? Det är ett konstigt argument. Redan i dag är det staten som bestämmer över finansieringen. Tvärtom så vill vi att politikerna ska ha mindre att säga till om, säger Mats Johansson.
Tommy Eklund låter sig inte övertygas.
- Det är skillnad. Med det system vi har i dag fattar riksdagen långsiktiga beslut. Med det här nya förslaget vet vi ingenting, vad händer till exempel med det fria ordet den dag det blir lågkonjunktur? säger Tommy Eklund.

JESSICA DALMAN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.