- Medlemmarna är besvikna på ledningen och på Sif centralt. Det talas om bättre villkor i andra fack, andra tycker att callcenterbranschen borde ha eget avtal, säger Sifklubbens ordförande Jan-Arvid Aamo.
För att höja fjolårets lägstlön från 12 970 kronor i månaden till årets 13 260 togs närmare en fjärdedel av utrymmet för lönehöjningar i anspråk. Höjningen berör 20-30 personer av 180.
- Det är fel att höjningen av lägstlönerna sker med pengar för individuella prestationer, säger Jan-Arvid Aamo.
Facket hävdade att höjningen var en kollektiv lönejustering. Företaget ville använda avtalets stupstock på 2,3 procent samt kompensationen för utebliven arbetstidsförkortning på 0,25 procent. Frågan drevs till central förhandling, oenigheten bestod. Resultatet blev att Sifklubben frånträdde förhandlingen och företaget fördelade 2,55 procent, varav en stor del alltså gick till höjningen av lägstlönerna.
Finns det stöd i avtalet för att höjningen av lägstlöner ska ske utanför det framförhandlade lokala löneutrymmet?
- Det finns inget i avtalet som stöder det ena eller andra. Sifs uppfattning är att höjningen från lägstlön till lägstlön är en nominell höjning som borde ligga utanför det framförhandlade lokala löneutrymmet, säger Sifs ombudsman Jan Jangsäter.
Även om det inte står något i avtalen om hur höjningen ska ske är utgångspunkten enligt Jangsäter att även de med lägstlöner ska få en individuell bedömning.
Behöver callcenterbranschen ett eget avtal?
- Ja, kanske skulle det bli bättre. Som avtalet används nu funkar det inte särskilt bra. Det är relativt sent som vi blivit varse de särpräglade villkor som finns i branschen, säger Jan Jangsäter.
CHRISTINA SWAHN
För att höja fjolårets lägstlön från 12 970 kronor i månaden till årets 13 260 togs närmare en fjärdedel av utrymmet för lönehöjningar i anspråk. Höjningen berör 20-30 personer av 180.
- Det är fel att höjningen av lägstlönerna sker med pengar för individuella prestationer, säger Jan-Arvid Aamo.
Facket hävdade att höjningen var en kollektiv lönejustering. Företaget ville använda avtalets stupstock på 2,3 procent samt kompensationen för utebliven arbetstidsförkortning på 0,25 procent. Frågan drevs till central förhandling, oenigheten bestod. Resultatet blev att Sifklubben frånträdde förhandlingen och företaget fördelade 2,55 procent, varav en stor del alltså gick till höjningen av lägstlönerna.
Finns det stöd i avtalet för att höjningen av lägstlöner ska ske utanför det framförhandlade lokala löneutrymmet?
- Det finns inget i avtalet som stöder det ena eller andra. Sifs uppfattning är att höjningen från lägstlön till lägstlön är en nominell höjning som borde ligga utanför det framförhandlade lokala löneutrymmet, säger Sifs ombudsman Jan Jangsäter.
Även om det inte står något i avtalen om hur höjningen ska ske är utgångspunkten enligt Jangsäter att även de med lägstlöner ska få en individuell bedömning.
Behöver callcenterbranschen ett eget avtal?
- Ja, kanske skulle det bli bättre. Som avtalet används nu funkar det inte särskilt bra. Det är relativt sent som vi blivit varse de särpräglade villkor som finns i branschen, säger Jan Jangsäter.
CHRISTINA SWAHN
