Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Miljonlöner toppas med feta förmåner
Näringslivets toppchefer har inte bara hög lön, de flesta har också förmåner till ett högt värde. Under 2010 fick företagens verkställande direktörer förmåner som i genomsnitt var värda 200 000 kronor, enligt en granskning som LO-ekonomerna gjort. För en vd var förmånerna värda över en miljon kronor.
Många anställda har förmåner på jobbet, exempelvis friskvårdsbidrag och lunchkuponger, som kan vara värda några tusenlappar. Men för anställda på ledande positioner handlar det oftast om förmåner till ett långt högre värde, visar LO-ekonomernas granskning.
När de tog del av årsredovisningarna för 2010 från de 50 största företagen fann de att toppcheferna på 44 företag hade olika slags förmåner. Där fick de verkställande direktörerna och ledande befattningshavare beskattade förmåner till ett värde av minst 95 miljoner kronor. I genomsnitt handlade det om förmåner motsvarande cirka 190 000 till 200 000 kronor. En vd:s förmåner var värda nära 1,3 miljoner kronor.
Vanligast var att ha bilförmån. Men många hade också en skattefri sjukvårdsförsäkring liksom tillgång till privat sjukvård, vilket innebär att man får behandling med kortare väntetid. Vid granskningen fann LO-ekonomerna också att företag erbjöd ögonlaseroperationer och fertilitetsbehandling.
Vanligt är också att företag ger en förstärkt föräldrapenning, även då det redan finns reglerat i kollektivavtal. Exempel på andra förmåner är hemservice och hushållstjänster liksom tidningar, hemresor, och flygkort.
Redovisningen av toppchefernas förmåner ingår i LO:s årliga rapport om den svenska maktelitens inkomstutveckling, som bygger på ett urval av nästan 200 maktpositioner inom olika maktsfärer i det svenska samhället.
Enligt rapporten tjänade makteliten - bland andra storbolagschefer, generaldirektörer, ledande politiker och höga fackliga företrädare 5,2 miljoner kronor före skatt under 2010. Det kan jämföras med en genomsnittlig industriarbetarlön på 307 234 kronor, vilket innebär att en medlem av makteliten har en inkomst som är 17 gånger högre.
Enligt SCB hade en privatanställd tjänsteman under 2010 en genomsnittlig månadslön på 34 000 kronor. Vilket, inkluderat ett semestertillägg, betyder att årslönen var 414 800 kronor. Den genomsnittliga årslönen bland Unionens medlemmar var, med samma beräkningssätt, 373 259 kronor.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
