Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Miljonlöner toppas med feta förmåner

Näringslivets toppchefer har inte bara hög lön, de flesta har också förmåner till ett högt värde. Under 2010 fick företagens verkställande direktörer förmåner som i genomsnitt var värda 200 000 kronor, enligt en granskning som LO-ekonomerna gjort. För en vd var förmånerna värda över en miljon kronor.
Anita Täpp Publicerad

Många anställda har förmåner på jobbet, exempelvis friskvårdsbidrag och lunchkuponger, som kan vara värda några tusenlappar. Men för anställda på ledande positioner handlar det oftast om förmåner till ett långt högre värde, visar LO-ekonomernas granskning.

När de tog del av årsredovisningarna för 2010 från de 50 största företagen fann de att toppcheferna på 44 företag hade olika slags förmåner. Där fick de verkställande direktörerna och ledande befattningshavare beskattade förmåner till ett värde av minst 95 miljoner kronor. I genomsnitt handlade det om förmåner motsvarande cirka 190 000 till 200 000 kronor. En vd:s förmåner var värda nära 1,3 miljoner kronor.

Vanligast var att ha bilförmån. Men många hade också en skattefri sjukvårdsförsäkring liksom tillgång till privat sjukvård, vilket innebär att man får behandling med kortare väntetid. Vid granskningen fann LO-ekonomerna också att företag erbjöd ögonlaseroperationer och fertilitetsbehandling.

Vanligt är också att företag ger en förstärkt föräldrapenning, även då det redan finns reglerat i kollektivavtal. Exempel på andra förmåner är hemservice och hushållstjänster liksom tidningar, hemresor, och flygkort.

Redovisningen av toppchefernas förmåner ingår i LO:s  årliga rapport om den svenska maktelitens inkomstutveckling, som bygger på ett urval av nästan 200 maktpositioner inom olika maktsfärer i det svenska samhället.

Enligt rapporten tjänade makteliten - bland andra storbolagschefer, generaldirektörer, ledande politiker och höga fackliga företrädare 5,2 miljoner kronor före skatt under 2010. Det kan jämföras med en genomsnittlig industriarbetarlön på 307 234 kronor, vilket innebär att en medlem av makteliten har en inkomst som är 17 gånger högre. 

Enligt SCB hade en privatanställd tjänsteman under 2010  en genomsnittlig månadslön på 34 000 kronor. Vilket, inkluderat ett semestertillägg, betyder att årslönen var  414 800 kronor. Den genomsnittliga årslönen bland Unionens medlemmar var, med samma beräkningssätt, 373 259 kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.