Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Mari-Ann Krantz positiv till kvoterad föräldraledighet

Föräldraledigheten kan kvoteras under förutsättning att ersättningen höjs. Det anser Sifs förbundsordförande Mari-Ann Krantz.
Publicerad
- Som föräldraledigheten tas ut nu finns det skäl till att destinera tid till pappan, säger Mari-Ann Krantz trots att hon av princip är emot kvoteringar.
Sif har inte diskuterat frågan, men Mari-Ann Krantz för fram sin egen uppfattning.
I dag ligger taket i föräldraförsäkringen på 7,5 prisbasbelopp (289 500 kronor i årsinkomst), TCO vill höja det till 10 prisbasbelopp (386 000 kronor i årsinkomst). Sif är inne på samma linje.
- Många av Sifs medlemmar slår i taket vilket gör att allt för stor del av dem inte har möjlighet att ta ut föräldraledigheten, säger hon.
Höjs inte taket finns det risk att kvoteringen slår mot barnen, anser Mari-Ann Krantz. Barn till föräldrar som inte har råd att dela lika kan tvingas att börja på dagis tidigare. Kvotering kan också slå mot mammor som vill amma länge.
- Det hela är ganska knepigt, de flesta tycker att papporna ska vara hemma och många vill det. Men det finns både praktiska skäl och ekonomiska problem.
Kvotering är en snabbare väg att nå jämställdhet än den bonus som TCO föreslår, anser Mari-Ann Krantz som själv var hemma sex månader i två omgångar under 1970-talets första hälft. Längre var inte ersättningsperioden då. Sedan började hon arbeta 50 procent på Electrolux.
- Då lades tjänsterna upp så att det var möjligt att jobba 50 procent. Men sedan dess har företagen och samhället förändrats.
Att kvinnornas löneutveckling skulle stärkas av kvoterad föräldraledighet tror dock inte Mari-Ann Krantz. I stället är det viktigare att föräldralediga enligt avtal omfattas av lönerevisionen och kompetensutveckling.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.