Informationslogistik. Det är nästan som tungan slår knut på sig själv. Det finns 33 ord med information som förled i svenska akademiens ordlista, men ordet informationslogistik står inte med. Än. För 60 studenter pluggar som bäst informationslogik och 20 studenter har just tagit sin examen i det. En av dem är Marcus Nilsson, som redan fått jobb på Ikea IT i Helsingborg.
Hans titel blir visserligen inte informationslogistiker, utan den om möjligt ännu knepigare ordkonstruktionen Launch coordinator, men arbetsuppgifterna handlar, enligt Marcus, exakt om informationslogistik.
Vad det nu är.
-Logistik är att minimera spillet, förklarar Marcus Nilsson och tar till flera exempel från utformningen av sockerbitar till Ikeas platta paket.
-Logistik är att lägga formarna på pepparkaksdegen så att det blir så många pepparkakor och så lite deg över som möjligt. När man sedan talar om informationslogistik handlar det om att informationen ska vara så effektiv som möjligt. Som informationslogistiker kan man fungera som en brygga mellan olika avdelningar på ett företag.
Exakt hur man bygger dessa bryggor vet Marcus Nilsson det mesta om. I tisdags tog han sin examen, på fredag blir det avskedsfest i skolan i Ljungby och på måndag börjar han sitt nya jobb, där han ska fungera som bryggbyggare - informera och leda olika projekt på avdelningen rätt.
-Egentligen var det en ren slump att jag kom att läsa informationslogistik. Jag jobbade som lastbilschaufför i fyra år och kände att jag ville gå vidare och skaffa utbildning. Jag var inne lite på att bli fastighetsmäklare eller plugga marknadsföring och kollade runt lite på nätet och i studiekatalogen. Så fastnade jag för det här.
Det var först och främst ordet logistik som fångade hans intresse. Som lastbilschaffis vet man en hel del om logistik. Sen läste han mer och fastnade för resten också, framförallt det nära samarbetet med etablerade företag i Ljungbytrakten. Men det är klart att han haft viss nytta av sina logistikinsikter under utbildningen.
-Jag har kunnat ställa relevanta frågor och ifrågasätta teorin. Det är inte alltid teori fungerar i praktiken.
Samtliga studenter på utbildningen har dock kunnat testa teorin under den praktiktermin som ingår. Alla har jobbat ute på olika företag där de också fått lön som motsvarar lånedelen av studiemedlet. Marcus gjorde sin praktik på just Ikea IT i Helsingborg tillsammans med kursaren Anna Eriksson, som även hon nu fått jobb på Ikea.
-Jag hörde igår att något mer än hälften av kursarna redan fått antingen anställning eller traineeplats, säger Marcus.
Att tillhöra första kullen på en helt ny högskoleutbildning kan ha både för- och nackdelar. Men mest fördelar om man får tro Marcus Nilsson.
-Det har känts bra hela tiden och eftersom vi är först har vi fått vara med och säga till om vad som är bra och dåligt. Det är lättare att föra fram sin åsikt på en liten skola och man får en närmare kontakt med lärare, föreläsare och personal. Utbildningen är också unik eftersom man plockat lärare och föreläsare från tre olika högskolor.
Trots alla lovord över utbildningen tycker Marcus att det ska bli riktigt roligt att lämna skolbänken och börja jobba. Han tillstår att han, med bakgrund som lastbilschaufför och liftvärd, varit lite orolig inför tanken på att sitta instängt på ett kontor mellan åtta och fem. Men den oron skingrades efter praktikterminen och efterföljande sommarjobb på Ikea. Ett sommarjobb som sträckte sig en bra bit in på höstterminen, då han dessutom läste en valfri 10-poängskurs på helfart i Lund, samtidigt som han påbörjade sitt examensarbete.
-Det var en hektisk period, men den har jag lagt bakom mig nu, säger Marcus lakoniskt.
Sommarjobbet bidrog trots allt till att dryga ut studielånet. Att gå från ett betalt arbete till studielån var något Marcus bävade lite för innan han tog steget bort från arbetsmarknaden.
-Jag trodde nog det skulle vara mycket värre än det var. Jag hade sparat lite pengar och kört lite lastbil under tiden också, så det har gått. Men visst, man får prioritera bort vissa saker, som att resa och åka snowboard, till exempel.
Belöningen får han nu, i form av ett kul jobb med en schyst ingångslön. I alla fall hoppas han att den är schyst, men helt säker kan han inte vara. Hur ska man kunna veta det om man är bland de första någonsin som har den här utbildningen?
-Jag ringde faktiskt HTF och frågade vad jag skulle begära, men det var svårt att få ett svar i och med att tjänsten inte funnits förut.
Framtidens informationslogistiker kommer nog att få det lättare.
-Jag tror att det här med informationslogistik är den stora grejen för de flesta företag. De har bara inte insett att de behöver den här typen av tjänst än, säger Marcus Nilsson, nyutexaminerad informationslogistiker.



Studenterna mixar kunskap från många

Av den tid man lägger ner på att producera och leverera en vara är fem procent materialhantering. Resten är i huvudsak informationshantering.
Det säger Magnus Hellgren, vd för Centrum för informationslogistik, CIL - det bolag som sköter allt praktiskt runt utbildningen i Ljungby.
Det är nämligen just i och i trakterna kring Ljungby flera stora exportföretag redan insett hur viktigt det är att informationsflödet fungerar. Behovet är bakgrunden till att CIL bildades. För utbildningen svarar universitetet i Växjö och högskolorna i Jönköping och Halmstad. Man har plockat den kompetens som behövs och satt ihop till en helt ny utbildning.
-Tidigare fanns kommunikatörer - som var bra på extern kommunikation och media. Logistiker - bra på att planera flöden. Ekonomer - bra på management och ekonomiflöden och så IT-utbildade - bra på tekniken. Våra studenter är bra på allt det här, säger Magnus Hellgren.
Utbildningen ger en kandidatexamen i informatik och är på sju terminer. Termin sex är studenterna ute på praktik.
-Det är väldigt bra att praktiken är betald - om företagen går med på att sätta av en peng på studenternas arbete, då är de väldigt noga att få ut något av det också - kom ihåg att det är smålänningar vi pratar om, säger Magnus Hellgren.



FAKTA-Du har rätt att ta ledigt från ditt arbete för att studera nästan vad du vill enligt studieledighetslagen om du har jobbat de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. -Om flera på samma arbetsplats söker studieledigt samtidigt kan det bli fråga om turordningslista. Den som har lägst utbildning prioriteras. -Din arbetsgivare kan inte neka dig ledigt för studier. Däremot kan arbetsgivaren skjuta upp ledigheten i max sex månader från den dag du begärde ledigt. Vill du vara säker på att få ledighet bör du alltså lämna in begäran ett halvår innan du ska studera. -Vill arbetsgivaren skjuta upp ledigheten ska han genast underrätta dig om detta och även skälen för det. -Förutsättningen för en studieledighet är att det finns en studieplan. Självstudier gills inte.