Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Många kräver friskvård på jobbet

HTF börjar dra upp riktlinjerna för nästa års avtalsrörelse. Ett nytt krav som kan bli aktuellt är friskvård på arbetstid. Det förs fram av förtroendevalda som tycker att arbetsmiljöfrågorna blir allt viktigare.<br />
Publicerad
Sedan i våras har varje avdelning i HTF genomfört möten inför avtalsrörelsen och diskuterat vilka krav förbundet kan ställa i avtalsrörelsen ur tre synvinklar; vad ska försvaras, utvecklas respektive tas bort ut avtalen. Efter sammanställningen av dessa möten finns en prioriterad lista över vilka medlemskrav som är viktiga bland förbundets medlemmar. Däremot har inte några storlekar på löneökningarna diskuterats än.
Ett nytt krav har vuxit fram hos medlemmarna. Det är friskvård på betald arbetstid. Det är ett av de vanligast förslagen från mötena i avdelningarna.
Bland de andra kraven med stort stöd finns ståndpunkter som drivits i varje avtalsrörelse på senare år. Det är bevarande av lägstlöner (den lägsta tillåtna lönen i avtalet för de som fyllt 20 respektive 24 år), ett garanterat lönepåslag till alla, inflytande över lönesättningen och inflytande över arbetstiderna.
-Arbetsmiljöbiten kom upp ordentligt på dessa möten. Min bedömning är också att garanterade påslag till alla inte heller kan tas bort, men det är de centrala avtalskonferenserna i höst som spikar kraven på varje område, säger HTF:s avtalssekreterare Leif Nicklagård.
Han bedömer emellertid att det blir en svår avtalsrörelse för HTF som vill driva den på traditionellt sätt. De centrala avtalen ska innehålla bindande villkor för företagen. Mot detta står starka krafter i arbetsgivarleden, som vill minska betydelsen av de centrala avtalen.
-Tendensen är att arbetsgivarna vill göra allt mer i lokala avtal. Det centrala avtalet ska endast vara ett ramavtal utan garantier, men en sådan lösning tror vi inte på, säger Leif Nicklagård.
I oktober startar de centrala avtalskonferenserna. De kommer välja förhandlingsdelegationer, som ytterst spikar hur stora lönekrav HTF kommer att ställa på varje område.
När lönekraven senare fastställs sker det mot bakgrund av Sveriges ekonomi. Landet har en kraftig högkonjunktur och bedömningarna är att svensk ekonomi kommer att vara mycket bra även nästa år:
-Det skapar förväntningar om att få ut en del av vinsten i form av löneökningar. De senaste åren har vi fått reallöneökningar och lyckats pricka rätt bra vad vi kan ta ut, men aktieutdelningarna har givit mer till ägarna än vad vi tycker är rimligt, säger Leif Nicklagård.
Förbundet kommer att göra en ekonomisk analys av svensk ekonomi. Den kommer delvis ske tillsammans med arbetsgivarna för att se om man kan ha en gemensam utgångspunkt i förhandlingarna. Däremot säger Leif Nicklagård att det är mycket svårt att göra något åt arbetslösheten i avtalsrörelsen.
-Vi har ett öga på löneökningarna i förhållande till inflationen, men vi har inte makten att kunna påverka arbetslösheten i avtalsrörelsen. Den makten ligger på ett helt annat plan, säger han.


Carl von SchéeleSystembolagets påståenden räcker inte


HTF tar strid för de 17 butikschefer inom Systembolaget som företagsledningen nyligen beslutat att omplacera.
Butikscheferna har figurerat i polisutredningen av bestickningsmisstankar kring statliga Vin&Sprit, men har inte åtalats. Systembolaget anser dock att cheferna brutit mot företagets policy, medan HTF hävdar att det saknas saklig grund för bolagets agerande.
- Vi ifrågasätter om underlaget räcker för en arbetsrättslig åtgärd. Vi har hittat en antal uppenbara fel i bolagets påståenden; till exempel ska en chef ha varit på annan ort och spelat bowling när denne i själva verket låg hemma i lunginflammation, säger Tommy Mases, tillförordnad förhandlingschef på HTF.
Inom kort väntar förhandlingar i varje enskilt fall.
Tidigare har 77 butikschefer åtalats för inblandning i muthärvan.


Asta ger HTF ny arbetsordning


Avdelningsstyrelser i HTF där ingen samtidigt sitter i förbundsstyrelsen bör få en fast kontaktperson där.
Det tycker arbetsgruppen Asta inom HTF, som haft i uppdrag att föreslå hur olika förbundsorgans roller kan göras tydligare, hur man ska gå åt samma håll inom HTF och hur demokratin kan stärkas.
I gruppens slutrapport framkommer att avdelningsstyrelserna vill ha tätare kontakter med förbundsstyrelsen.
Förbundsstyrelsen bör enligt gruppen inhämta rådgivande synpunkter i större frågor, sådana som HTF-Sif och inkomstförsäkringen.
Avdelningsstyrelserna måste bli bättre på att informera klubbar och HTF-ombud men också inhämta synpunkter från dem i större frågor, anser Asta-gruppen.
Genom branschmöten kan avdelningsstyrelser lättare nå klubblösa och HTF-ombud än genom allmänna klubbar, tror gruppen. Branschmöten kan även ordnas gemensamt av flera avdelningsstyrelser med medlemmar inom samma bransch.
Asta-gruppen vill att regionkontorens framtida roll utreds. Förbundsstyrelsen beslutade om en sådan utredning samtidigt som den tog emot Astas slutrapport.
En arbetsordning som gör arbets- och rollfördelningen mellan förbundets och avdelningarnas styrelser tydligare ska nu utarbetas.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.