Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Malmö tuffast för utrikes födda

Sannolikheten för en utrikes född som bor i Malmö att få jobb är betydligt lägre än i Norrland, visar en rapport från TCO. Men vad det beror på vågar inte utredaren Katarina Magnusson svara på.<br />
Publicerad
- Det kan ju vara så att de som inte har jobb i Norrland flyttar till Malmö eller Göteborg för att de tror att det är lättare att få jobb där, säger hon.
Rapporten tar fasta på hur situationen för personer födda utanför Norden, EU15 och de rikaste OECD-länderna såg ut 2002. Den visar att andelen mellan 20 och 64 år som hade löneinkomst var drygt 52 procent i Malmö, och knappt 67 procent i Stockholm. Sannolikheten att ha ett arbete var 32,9 procentenheter lägre i Malmö för en utrikes född med samma utbildningsbakgrund, ålder och kön som en inrikes född. I Norrland var sannolikheten 16,6 procentenheter lägre.
Malmö är en av Sveriges invandrartätaste kommuner, men Katarina Magnusson tror inte att det är förklaringen till de stora skillnaderna.
- Tidigare forskning visar att det inte finns något som tyder på att mängden utrikes födda i sig är orsak till hög arbetslöshet. Om det däremot uppstår problem ökar risken att nyanlända också hamnar i bidragsberoende, så det uppstår onda cirklar. Det kan löna sig för en utrikes född att flytta till en annan region än Malmö, som inte är lika stigmatiserad.
Lönemässigt halkar de utrikes födda efter. Variationerna bland de inrikes födda är stora mellan regionerna, men situationen för de utrikes födda är inte densamma.
- Det verkar finnas något slags lock på lönerna. De utrikes födda tjänar i stort sett lika mycket var de än bor, säger Katarina Magnusson.
Minst är skillnaderna i Norrland, där de utrikes föddas inkomst motsvarade cirka 80 procent av de inrikes föddas. Störst skillnad fanns i Stockholm, där motsvarande andel var knappt 70 procent.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.