Rapporten tar fasta på hur situationen för personer födda utanför Norden, EU15 och de rikaste OECD-länderna såg ut 2002. Den visar att andelen mellan 20 och 64 år som hade löneinkomst var drygt 52 procent i Malmö, och knappt 67 procent i Stockholm. Sannolikheten att ha ett arbete var 32,9 procentenheter lägre i Malmö för en utrikes född med samma utbildningsbakgrund, ålder och kön som en inrikes född. I Norrland var sannolikheten 16,6 procentenheter lägre.
Malmö är en av Sveriges invandrartätaste kommuner, men Katarina Magnusson tror inte att det är förklaringen till de stora skillnaderna.
- Tidigare forskning visar att det inte finns något som tyder på att mängden utrikes födda i sig är orsak till hög arbetslöshet. Om det däremot uppstår problem ökar risken att nyanlända också hamnar i bidragsberoende, så det uppstår onda cirklar. Det kan löna sig för en utrikes född att flytta till en annan region än Malmö, som inte är lika stigmatiserad.
Lönemässigt halkar de utrikes födda efter. Variationerna bland de inrikes födda är stora mellan regionerna, men situationen för de utrikes födda är inte densamma.
- Det verkar finnas något slags lock på lönerna. De utrikes födda tjänar i stort sett lika mycket var de än bor, säger Katarina Magnusson.
Minst är skillnaderna i Norrland, där de utrikes föddas inkomst motsvarade cirka 80 procent av de inrikes föddas. Störst skillnad fanns i Stockholm, där motsvarande andel var knappt 70 procent.
LINDA SVENSSON