Var tredje förtroendevald har tagit på sig uppdraget av pliktkänsla, för att ingen annan ville ha det. Fyra av tio tycker det ger låg status på jobbet. Inte ens en av tio anser att det ger hög status.

En femtedel har svårt att hinna med sitt ordinarie arbete vid sidan av det fackliga engagemanget. Lika många tror att uppdraget kan leda till en sämre löneutveckling. Var fjärde kan inte delta i fackliga utbildningar på grund av sin arbetssituation.

Att vara förtroendevald tycks många gånger kunna leda till en känsla av maktlöshet och frustration. Medan fyra av tio anser att rollen ger dem mer information än de annars skulle ha, uppger en fjärdedel att de inte har något inflytande eller någon möjlighet att påverka på arbetsplatsen.

Vad gäller relationen till arbetsgivaren så upplever nära hälften att denne har en positiv inställning till klubben. Ungefär lika många tycker att arbetsgivaren har respekt för de arbetsrättsliga regler som gäller.

En tredjedel tycker att medlemmarnas stöd gör det lätt att agera som förtroendevald. Men lika många känner sig ensamma när de ska hantera svåra situationer på jobbet.

Trots de problem som finns uppger var tredje förtroendevald att de är nöjda med sitt uppdrag. Nära hälften tycker att det ger en möjlighet att hjälpa andra. En tredjedel upplever att uppdraget ger en ökad kompetens, lika många att det är stimulerande och roligt och ger personlig utveckling.

Unionens stöd är nästan fyra av tio mycket nöjda med. Ungefär lika många tycker att förbundet ställer rimliga krav på de förtroendevalda. Över hälften tycker att de får den hjälp de behöver när de kontaktar Unionen. En av fyra anser att förbundet tar initiativ och driver frågor som är viktiga för dem i sin roll.

Nästan hälften vill att Unionen ska framhålla möjligheten till tidsbegränsade förtroendeuppdrag.
- Det handlar om att försöka få fler medlemmar att jobba fackligt genom att fråga någon som inte sitter med i klubbstyrelsen om den kan tänka sig att ta ett speciellt uppdrag under en begränsad tid. Som att arrangera ett årsmöte eller förstärka förhandlingsorganisationen vid en omstrukturering, säger Britt-Marie Karlsson-Sander på Unionen, med ansvar för undersökningen.

- Det skulle både bredda det fackliga engagemanget och avlasta de förtroendevalda.

Vilka signaler ger enkätsvaren förbundet?
- Egentligen var den här första omgången av enkäten ett test, för att se hur många som skulle svara och vad de skulle säga. För att kunna dra några slutsatser av svaren behöver vi kunna jämföra under en längre tidsperiod, som att jämföra det första året med nästa, säger Britt-Marie Karlsson-Sander.

- Det är ändå den långsiktiga förändringen som är mest intressant. Och ju fler svar vi fått, ju mer påtagligt blir resultatet.

De 1700 förtroendevalda som deltagit i undersökningen har svarat på en enkät som förbundet tagit fram med hjälp av undersökningsföretaget Ipsos Eureka. Den ska nu genomföras en gång i kvartalet.

Unionen har totalt 45 000 klubbordföranden och andra förtroendevalda i över 65 000 företag och organisationer