Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Maktlöshet vägs upp av personlig utveckling

Var tredje klubbordförande eller annan förtroendevald upplever sig vara ensam när svåra situationer ska hanteras på jobbet. En fjärdedel uppger sig inte alls ha något inflytande. Men endast var tionde är mycket missnöjd med sitt uppdrag. Det framgår av en undersökning som Unionen har gjort.
Anita Täpp Publicerad 20 augusti 2008, kl 11:17

Var tredje förtroendevald har tagit på sig uppdraget av pliktkänsla, för att ingen annan ville ha det. Fyra av tio tycker det ger låg status på jobbet. Inte ens en av tio anser att det ger hög status.

En femtedel har svårt att hinna med sitt ordinarie arbete vid sidan av det fackliga engagemanget. Lika många tror att uppdraget kan leda till en sämre löneutveckling. Var fjärde kan inte delta i fackliga utbildningar på grund av sin arbetssituation.

Att vara förtroendevald tycks många gånger kunna leda till en känsla av maktlöshet och frustration. Medan fyra av tio anser att rollen ger dem mer information än de annars skulle ha, uppger en fjärdedel att de inte har något inflytande eller någon möjlighet att påverka på arbetsplatsen.

Vad gäller relationen till arbetsgivaren så upplever nära hälften att denne har en positiv inställning till klubben. Ungefär lika många tycker att arbetsgivaren har respekt för de arbetsrättsliga regler som gäller.

En tredjedel tycker att medlemmarnas stöd gör det lätt att agera som förtroendevald. Men lika många känner sig ensamma när de ska hantera svåra situationer på jobbet.

Trots de problem som finns uppger var tredje förtroendevald att de är nöjda med sitt uppdrag. Nära hälften tycker att det ger en möjlighet att hjälpa andra. En tredjedel upplever att uppdraget ger en ökad kompetens, lika många att det är stimulerande och roligt och ger personlig utveckling.

Unionens stöd är nästan fyra av tio mycket nöjda med. Ungefär lika många tycker att förbundet ställer rimliga krav på de förtroendevalda. Över hälften tycker att de får den hjälp de behöver när de kontaktar Unionen. En av fyra anser att förbundet tar initiativ och driver frågor som är viktiga för dem i sin roll.

Nästan hälften vill att Unionen ska framhålla möjligheten till tidsbegränsade förtroendeuppdrag.
- Det handlar om att försöka få fler medlemmar att jobba fackligt genom att fråga någon som inte sitter med i klubbstyrelsen om den kan tänka sig att ta ett speciellt uppdrag under en begränsad tid. Som att arrangera ett årsmöte eller förstärka förhandlingsorganisationen vid en omstrukturering, säger Britt-Marie Karlsson-Sander på Unionen, med ansvar för undersökningen.

- Det skulle både bredda det fackliga engagemanget och avlasta de förtroendevalda.

Vilka signaler ger enkätsvaren förbundet?
- Egentligen var den här första omgången av enkäten ett test, för att se hur många som skulle svara och vad de skulle säga. För att kunna dra några slutsatser av svaren behöver vi kunna jämföra under en längre tidsperiod, som att jämföra det första året med nästa, säger Britt-Marie Karlsson-Sander.

- Det är ändå den långsiktiga förändringen som är mest intressant. Och ju fler svar vi fått, ju mer påtagligt blir resultatet.

De 1700 förtroendevalda som deltagit i undersökningen har svarat på en enkät som förbundet tagit fram med hjälp av undersökningsföretaget Ipsos Eureka. Den ska nu genomföras en gång i kvartalet.

Unionen har totalt 45 000 klubbordföranden och andra förtroendevalda i över 65 000 företag och organisationer

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.