Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Lyckad satsning för utlandsfödda ingenjörer
För fem år sedan startade de första utbildningarna i yrkessvenska för ingenjörer. Sedan dess har 600 personer passerat klassrummen. I dag har sju av tio gått vidare till jobb eller en påbyggnadsutbildning inom sitt yrke.
2001 startades den första Sfx-utbildningen i Sverige, en utbildning som snabbt skulle göra det möjligt för utrikesfödda läkare och sjuksköterskor att klara de prov och test som krävs för svenska yrkeslegitimationer. Sfx har sedan dess vuxit till ett samarbete mellan samtliga kommuner i Stockholms län och i dag finns utbildningar för nio olika yrkesområden, bland annat ekonomer, samhällsvetare och ingenjörer. Ingenjörsutbildningarna fyller i dag fem år och med blicken bakåt kan man konstatera att satsningen blivit en stor framgång.
- Det har gått jättebra. Vid en utvärdering har vi sett att tiden till ett jobb har förkortats drastiskt och allt fler tar tillvara på sin kompetens och får jobb inom det yrke de utbildats för, säger Sam Yildirim, initiativtagare till utbildningssatsningen på Länsstyrelsen i Stockholm.
Tanken med utbildningarna är att de ska vara individuella och flexibla. Kurserna startar med intensivutbildning i svenska, för att övergå i studier på KTH. Man hjälper också till med cv-skrivning för att matcha mot näringslivet.
- Jobbar man tillsammans kan man bryta de mekanismer som försenar människors inträde på den svenska arbetsmarknaden. Kommer man från ett annat land så väntar man först på uppehållstillstånd, sen ska man läsa svenska och lära sig företagskulturen i Sverige. Det tar lång tid och de två första åren har avgörande betydelse för att ta tag i sin framtid i det nya landet. Man måste få hjälp med att definiera: Vad är min utbildning värd? Hur ska jag göra för att ta tillvara eller komplettera min utbildning? Och var finns jobben? säger Sam Yildirim.
Riksrevisionen har granskat effekten av statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning och räknat ut att den samhällsekonomiska vinsten blir 40 miljoner kronor om etableringen för 700 akademiker påskyndas med en månad.
- Alla tjänar på att ta tillvara på kunskap. Studenterna hinner knappt läsa klart sina utbildningar innan arbetsmarknaden drar i dem. I kväll har vi bjudit in de ingenjörer som fått jobb. De får berätta hur de gick tillväga och varför de lyckats. De studenter som går utbildningarna nu kommer också att få tillfälle att träffa representanter för näringslivet.
- Det har gått jättebra. Vid en utvärdering har vi sett att tiden till ett jobb har förkortats drastiskt och allt fler tar tillvara på sin kompetens och får jobb inom det yrke de utbildats för, säger Sam Yildirim, initiativtagare till utbildningssatsningen på Länsstyrelsen i Stockholm.
Tanken med utbildningarna är att de ska vara individuella och flexibla. Kurserna startar med intensivutbildning i svenska, för att övergå i studier på KTH. Man hjälper också till med cv-skrivning för att matcha mot näringslivet. - Jobbar man tillsammans kan man bryta de mekanismer som försenar människors inträde på den svenska arbetsmarknaden. Kommer man från ett annat land så väntar man först på uppehållstillstånd, sen ska man läsa svenska och lära sig företagskulturen i Sverige. Det tar lång tid och de två första åren har avgörande betydelse för att ta tag i sin framtid i det nya landet. Man måste få hjälp med att definiera: Vad är min utbildning värd? Hur ska jag göra för att ta tillvara eller komplettera min utbildning? Och var finns jobben? säger Sam Yildirim.
Riksrevisionen har granskat effekten av statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning och räknat ut att den samhällsekonomiska vinsten blir 40 miljoner kronor om etableringen för 700 akademiker påskyndas med en månad.
- Alla tjänar på att ta tillvara på kunskap. Studenterna hinner knappt läsa klart sina utbildningar innan arbetsmarknaden drar i dem. I kväll har vi bjudit in de ingenjörer som fått jobb. De får berätta hur de gick tillväga och varför de lyckats. De studenter som går utbildningarna nu kommer också att få tillfälle att träffa representanter för näringslivet.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
