2001 startades den första Sfx-utbildningen i Sverige, en utbildning som snabbt skulle göra det möjligt för utrikesfödda läkare och sjuksköterskor att klara de prov och test som krävs för svenska yrkeslegitimationer. Sfx har sedan dess vuxit till ett samarbete mellan samtliga kommuner i Stockholms län och i dag finns utbildningar för nio olika yrkesområden, bland annat ekonomer, samhällsvetare och ingenjörer. Ingenjörsutbildningarna fyller i dag fem år och med blicken bakåt kan man konstatera att satsningen blivit en stor framgång.
- Det har gått jättebra. Vid en utvärdering har vi sett att tiden till ett jobb har förkortats drastiskt och allt fler tar tillvara på sin kompetens och får jobb inom det yrke de utbildats för, säger Sam Yildirim, initiativtagare till utbildningssatsningen på Länsstyrelsen i Stockholm.
Tanken med utbildningarna är att de ska vara individuella och flexibla. Kurserna startar med intensivutbildning i svenska, för att övergå i studier på KTH. Man hjälper också till med cv-skrivning för att matcha mot näringslivet.
- Jobbar man tillsammans kan man bryta de mekanismer som försenar människors inträde på den svenska arbetsmarknaden. Kommer man från ett annat land så väntar man först på uppehållstillstånd, sen ska man läsa svenska och lära sig företagskulturen i Sverige. Det tar lång tid och de två första åren har avgörande betydelse för att ta tag i sin framtid i det nya landet. Man måste få hjälp med att definiera: Vad är min utbildning värd? Hur ska jag göra för att ta tillvara eller komplettera min utbildning? Och var finns jobben? säger Sam Yildirim.
Riksrevisionen har granskat effekten av statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning och räknat ut att den samhällsekonomiska vinsten blir 40 miljoner kronor om etableringen för 700 akademiker påskyndas med en månad.
- Alla tjänar på att ta tillvara på kunskap. Studenterna hinner knappt läsa klart sina utbildningar innan arbetsmarknaden drar i dem. I kväll har vi bjudit in de ingenjörer som fått jobb. De får berätta hur de gick tillväga och varför de lyckats. De studenter som går utbildningarna nu kommer också att få tillfälle att träffa representanter för näringslivet.
- Det har gått jättebra. Vid en utvärdering har vi sett att tiden till ett jobb har förkortats drastiskt och allt fler tar tillvara på sin kompetens och får jobb inom det yrke de utbildats för, säger Sam Yildirim, initiativtagare till utbildningssatsningen på Länsstyrelsen i Stockholm.
Tanken med utbildningarna är att de ska vara individuella och flexibla. Kurserna startar med intensivutbildning i svenska, för att övergå i studier på KTH. Man hjälper också till med cv-skrivning för att matcha mot näringslivet. - Jobbar man tillsammans kan man bryta de mekanismer som försenar människors inträde på den svenska arbetsmarknaden. Kommer man från ett annat land så väntar man först på uppehållstillstånd, sen ska man läsa svenska och lära sig företagskulturen i Sverige. Det tar lång tid och de två första åren har avgörande betydelse för att ta tag i sin framtid i det nya landet. Man måste få hjälp med att definiera: Vad är min utbildning värd? Hur ska jag göra för att ta tillvara eller komplettera min utbildning? Och var finns jobben? säger Sam Yildirim.
Riksrevisionen har granskat effekten av statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning och räknat ut att den samhällsekonomiska vinsten blir 40 miljoner kronor om etableringen för 700 akademiker påskyndas med en månad.
- Alla tjänar på att ta tillvara på kunskap. Studenterna hinner knappt läsa klart sina utbildningar innan arbetsmarknaden drar i dem. I kväll har vi bjudit in de ingenjörer som fått jobb. De får berätta hur de gick tillväga och varför de lyckats. De studenter som går utbildningarna nu kommer också att få tillfälle att träffa representanter för näringslivet.
