I december kom domen i Laval-målet. Den innebär att det var fel av Byggnads att försätta det lettiska företaget Laval i blockad för att få igenom ett svenskt byggavtal. I går förklarade EU:s domstol att det var fel av den tyska delstaten Niedersachsen att kollektivavtalets regler ska gälla vid offentlig upphandling.
- Domstolen bryr sig inte om principen om att alla ska behandlas lika. Det är skälet till att EG-rätten måste ändras, säger Sture Nordh, ordförande för TCO.

LO:s avtalssekreterare Erland Olauson har en liknande
inställning.
Saco:s chefsjurist Lena Maier Söderberg säger att centralorganisationen är oroad över konsekvenserna av Rüffert-målet och befarar att lagstiftning kan inkräkta på parterna möjligheter att göra upp avtal.

- Jag delar inte fackens uppfattning, att EG-domstolen inte skulle ha tagit hänsyn till hela EG-rätten. Jag har heller ingen förståelse för kravet på ändring av EG-rätten, säger Jan-Peter Duker, vice vd hos Svenskt Näringsliv, som till skillnad från facken är positiv till Rüffert-domen.

- Domen är en avvägning mellan tjänsters fria rörlighet och grundläggande rättigheter.

Den tyska delstaten Niedersachsen har lagstiftat om att kollektivavtal är ett krav vid offentlig upphandling och att myndigheterna ska ha möjlighet att kontrollera att avtalet verkligen följs. Dessutom är huvudentreprenören skyldig att se till att även underentreprenörerna följer kollektivavtalet. Syftet med lagen är att hindra att lågbetald arbetskraft snedvrider konkurrens inom byggsektorn och inom kollektivtrafiken.

Ett tyskt byggbolag, Objekt und Bauregie, fick kontraktet att bygga en kriminalvårdsanstalt. Det tyska företaget anlitade dock en polsk underentreprenör för jobbet, där lönerna var betydligt lägre än kollektivavtalets. Niedersachsen sa upp byggkontraktet med hänvisning till de låga lönerna.

EU:s domstol anser att den tyska delstaten har agerat fel och hänvisar till utstationeringsdirektivet därför att kravet på kollektivavtal inte fastställts på något av de sätt som föreskrivs i direktivet och eftersom avtalet inte är allmängiltigförklarat. Dessutom pekar domstolen på att avtalet bara ska gälla vid offentlig upphandling och inte privat.

I Tyskland finns ett allmängiltigförklarat byggavtal, vilket helt enkelt betyder att byggavtalet upphöjts till lag. Domstolens uppfattning innebär att det borde räcka med det allmängiltigförklarade avtalet, i vilket lägsta lönerna ligger runt 100 kronor i timmen.

Lagen i Niedersachsen var en anpassning till de lokala förhållandena och var ett krav på löner runt 150 kronor i timmen. De polska byggnadsarbetarna fick en lön på kring 50 kronor i timmen. Huruvida detta är en riktig lön har dock domstolen inte tagit ställning till.

De svenska facken är överens om att domen inte har någon direkt betydelse för avtalens ställning i Sverige, eftersom de inte finns lagstiftning om allmängiltigförklarade kollektivavtal. De anser dock att domen kan få stor betydelse för EU som helhet.

TCO:s ordförande Sture Nordh pekar på att domstolen inte brytt sig om utstationeringsdirektivet regler om skydd för dem som arbetar i ett annat land. Inte heller har EG-domstolen tagit hänsyn till Romfördragets likabehandlingsprincip. Dessutom säger han att domstolen även missat direktivet om offentlig upphandling, som ger rätt att ställa krav på lika villkor som på orten eller i landet.
- Det är verkligen dags att se över EG-rätten, säger Sture Nordh.

Han kan även tänka sig att domstolen behöver genomgå en förändring. Omedelbart vill han ha bort kravet på att domstolen måste vara enig. Istället borde det för domstolens ledamöter vara möjligt att uttrycka en avvikande uppfattning.

TCO:s ordförande tänker sig att facken nu ska analysera utstationeringsdirektivet och direktivet om offentlig upphandling. De förändringar som behövs vill han ta till den svenska regeringen för att få till stånd en förändring på EU-nivå.
- Jag kan lova att det här är huvudpunkten för det fackliga arbetet i Europa för lång tid framåt, säger Sture Nord.

Han tror att Rüffert-domen kommer att få större betydelse än Laval-utslaget, eftersom den rör ett större och mer betydelsefullt land. Han övertygad att de tyska facken kommer att pressa den tyska regeringen att agera i EU.

LO:s Erland Olauson säger att de två domarna pekar på att domstolen värdera de fyra friheterna högre än de grundläggande rättigheterna. De fyra friheterna inom EU är varors, tjänsters, kapitals och arbetskrafts fria rörlighet medan de grundläggande rättigheterna bland annat handlar om yttrande-, demonstrations-, förhandlings- och strejkrätt.

Erland Olauson säger dessutom att domstolen tolkar utstationeringsdirektivet som maximiregler medan den gängse uppfattningen är att det är minimiregler som kan förbättras. Liksom Sture Nord tar han upp direktivet om offentlig upphandling. Han lyfter dessutom fram att EG-domstolens hållning är ett brott med ILO-konventionen om offentlig upphandling.
- EU:s politiker måste nu markera och tal om för domstolen vem som bestämmer. Domstolen ska inte kunna köra över politikernas beslut, säger Erland Olauson.

Han säger att Lissabonfördraget, EU:s nya fördrag, stärker löntagarnas rättigheter. Dessutom har EFS, den europeiska fackliga samorganisationen, krävt en slags social klausul som ska garantera skydd för anställda.

Erland Olauson vill också att utstationeringsdirektivet skrivs om så att det står utom allt tvivel att det är minimiregler. Han förespråkar också att det färdiga bemanningsdirektivet, som ger uthyrda samma lön som de på det inhyrande företaget, ska införas.