I Sverige är det olagligt att lönediskriminera på grund av kön. Arbetsgivare ska enligt jämställdhetslagen genomföra en lönekartläggning en gång per år. Sedan har företaget tre år på sig att rätta till eventuella osakliga löneskillnader.
Under 2006 påbörjade Jämställdhetsombudsmannen (JämO) en granskning av lönekartläggningarna på 1 200 företag, som tillsammans har över en miljon anställda. I slutet av februari hade man granskat 333 företag. Endast sex procent av företagen får godkänt.
"Att bara en av 17 arbetsgivare bedriver ett arbete för jämställda löner som lever upp till lagens krav kan inte betecknas som något mindre än en skandal. Det är svårt att föreställa sig att något område inom arbetsmiljölagstiftningen nonchaleras i samma utsträckning", skriver JämO Claes Borgström.
JämO vill ha större möjlighet att straffa de företag som bryter mot lagen. "Hot om ett kännbart bötesstraff tycks vara nödvändigt för att förmå arbetsgivarna att ta sitt arbete för jämställda löner på allvar", skriver Claes Borgström.
Han föreslår också företagen ska göra lönekartläggningen vartannat år, i stället för en gång om året.
Enligt lagen ska företagens lönekartläggning ske i samarbete med facket. Ulla-Maria Jonsson, som leder Sifs lönekartläggningsprojekt, instämmer i JämO:s kritik.
- Det är fullt berättigat. Här har vi en lag och så är det ingen som följer den, så ska det inte vara, säger hon.
Varför går det så sakta med lönekartläggningarna?
- Bland annat för att det kostar pengar att åtgärda de här skillnaderna. Sedan är företagen inte beredda att ge facket inflytande och då gör man heller inga lönekartläggningar. Jag menar att samverkan är en kvalitetssäkring, sen kanske inte facket heller ser allt, säger Ulla-Maria Jonsson.
Hon är positiv till JämO:s förslag att höja bötesbeloppen för de företag som bryter mot jämställdhetslagen.
- Det är klart att det måste bli större tryck på företagen, säger hon.
Att sänka kraven på hur ofta lönekartläggningarna ska göras tror Ulla-Maria Jonsson däremot inte är någon bra lösning.
- Här har vi en massa företag som inte ens har gjort en lönekartläggning! Man måste spetsa till kraven! Annars kan ett företag göra en dålig kartläggning och sedan lugnt vänta i två år innan man måste göra nästa, säger Ulla-Maria Jonsson.
Har du några andra förslag på hur man kan förbättra arbetet med lönekartläggningarna?
- Klubbarna måste bli kaxigare. De är ofta missnöjda, men som det är nu går de inte ut och kräver förhandlingar om de här frågorna, säger Ulla-Maria Jonsson.
Fotnot: Enligt Sifs lönestatistik från 2005 får manliga Sifmedlemmar 1 898 kronor mer i månaden än sina kvinnliga kollegor. Det är en oförklarad löneskillnad, det vill säga den skillnad som finns kvar när andra faktorer (ålder och olika arbetsuppgifter) är borträknade.
JESSICA DALMAN
Under 2006 påbörjade Jämställdhetsombudsmannen (JämO) en granskning av lönekartläggningarna på 1 200 företag, som tillsammans har över en miljon anställda. I slutet av februari hade man granskat 333 företag. Endast sex procent av företagen får godkänt.
"Att bara en av 17 arbetsgivare bedriver ett arbete för jämställda löner som lever upp till lagens krav kan inte betecknas som något mindre än en skandal. Det är svårt att föreställa sig att något område inom arbetsmiljölagstiftningen nonchaleras i samma utsträckning", skriver JämO Claes Borgström.
JämO vill ha större möjlighet att straffa de företag som bryter mot lagen. "Hot om ett kännbart bötesstraff tycks vara nödvändigt för att förmå arbetsgivarna att ta sitt arbete för jämställda löner på allvar", skriver Claes Borgström.
Han föreslår också företagen ska göra lönekartläggningen vartannat år, i stället för en gång om året.
Enligt lagen ska företagens lönekartläggning ske i samarbete med facket. Ulla-Maria Jonsson, som leder Sifs lönekartläggningsprojekt, instämmer i JämO:s kritik.
- Det är fullt berättigat. Här har vi en lag och så är det ingen som följer den, så ska det inte vara, säger hon.
Varför går det så sakta med lönekartläggningarna?
- Bland annat för att det kostar pengar att åtgärda de här skillnaderna. Sedan är företagen inte beredda att ge facket inflytande och då gör man heller inga lönekartläggningar. Jag menar att samverkan är en kvalitetssäkring, sen kanske inte facket heller ser allt, säger Ulla-Maria Jonsson.
Hon är positiv till JämO:s förslag att höja bötesbeloppen för de företag som bryter mot jämställdhetslagen.
- Det är klart att det måste bli större tryck på företagen, säger hon.
Att sänka kraven på hur ofta lönekartläggningarna ska göras tror Ulla-Maria Jonsson däremot inte är någon bra lösning.
- Här har vi en massa företag som inte ens har gjort en lönekartläggning! Man måste spetsa till kraven! Annars kan ett företag göra en dålig kartläggning och sedan lugnt vänta i två år innan man måste göra nästa, säger Ulla-Maria Jonsson.
Har du några andra förslag på hur man kan förbättra arbetet med lönekartläggningarna?
- Klubbarna måste bli kaxigare. De är ofta missnöjda, men som det är nu går de inte ut och kräver förhandlingar om de här frågorna, säger Ulla-Maria Jonsson.
Fotnot: Enligt Sifs lönestatistik från 2005 får manliga Sifmedlemmar 1 898 kronor mer i månaden än sina kvinnliga kollegor. Det är en oförklarad löneskillnad, det vill säga den skillnad som finns kvar när andra faktorer (ålder och olika arbetsuppgifter) är borträknade.
JESSICA DALMAN
