Logo
Sök
Arkiv

Läkare kritiska till lagen om arbetsskador

Lagen om arbetsskador är föråldrad och bör ändras enligt dansk modell anser läkare inom försäkringsmedicin. Lagen bör stå kvar men tillämpas bättre, tycker Claes Jansson, enhetschef på LO-TCO Rättsskydd.
Lina Jonsson Publicerad

I Sverige tillämpar man ett generellt arbetsskadebegrepp inom lagen för arbetsskador. Det innebär att i stort sett alla sjukdomar kan godkännas som arbetsskada, förutsatt att det finns tillräcklig kunskap om sambandet mellan sjukdomen och arbetssituationen. Bedömningen av sambandet har dock visat sig vara godtycklig och man har därför länge efterfrågat en ny modell.

I många länder har man en lista över vilka sjukdomar och arbetsförhållanden som ska ge rätt till ersättning från arbetsskadeförsäkringen. I Danmark har man dessutom behållit det generella arbetsskadebegreppet utöver listan med godkända sjukdomar. En väl fungerande modell skriver försäkringsläkaren Kjell Torén, i en debattartikel i Dagens Nyheter, men får inte medhåll av Claes Jansson.

- Fördelen med en lista är att bedömningarna blir förutsägbara och lättadministrerade. Nackdelen är att rättssystemet blir väldigt fyrkantigt. Dessutom kan en effekt bli att människor jagar de diagnoser som finns med på listan för att få sin ersättning.

Men att något behöver göras åt lagen om arbetsskador håller Claes Jansson med om.

- Som den ser ut i dag fungerar den inte. Försäkringskassan tar inte sitt ansvar och gör halvdana och dåliga utredningar. De litar mer på sina egna läkare och tillfrågar sällan yrkesmedicinsk kompetens.

Att arbeta med listor inom arbetsskadelagen är inget nytt i Sverige. Det gjorde man redan för 30 år sedan.

- Debatten om listorna kommer och går. Anledningen till att man tog bort dem 1977 var att de snabbt blev föråldrade. Arbetsskador som var vanliga kom inte med och de som kom med blev snabbt gamla.

Claes Jansson efterfrågar istället en bättre tillämpning av den lagstiftning som finns.

- Ökar man kunskapen om hur lagen ska tillämpas så tror jag att det är en bättre lösning.

Lina Jonsson

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Läs även