I Sverige tillämpar man ett generellt arbetsskadebegrepp inom lagen för arbetsskador. Det innebär att i stort sett alla sjukdomar kan godkännas som arbetsskada, förutsatt att det finns tillräcklig kunskap om sambandet mellan sjukdomen och arbetssituationen. Bedömningen av sambandet har dock visat sig vara godtycklig och man har därför länge efterfrågat en ny modell.
I många länder har man en lista över vilka sjukdomar och arbetsförhållanden som ska ge rätt till ersättning från arbetsskadeförsäkringen. I Danmark har man dessutom behållit det generella arbetsskadebegreppet utöver listan med godkända sjukdomar. En väl fungerande modell skriver försäkringsläkaren Kjell Torén, i en debattartikel i Dagens Nyheter, men får inte medhåll av Claes Jansson.
- Fördelen med en lista är att bedömningarna blir förutsägbara och lättadministrerade. Nackdelen är att rättssystemet blir väldigt fyrkantigt. Dessutom kan en effekt bli att människor jagar de diagnoser som finns med på listan för att få sin ersättning.
Men att något behöver göras åt lagen om arbetsskador håller Claes Jansson med om.
- Som den ser ut i dag fungerar den inte. Försäkringskassan tar inte sitt ansvar och gör halvdana och dåliga utredningar. De litar mer på sina egna läkare och tillfrågar sällan yrkesmedicinsk kompetens.
Att arbeta med listor inom arbetsskadelagen är inget nytt i Sverige. Det gjorde man redan för 30 år sedan.
- Debatten om listorna kommer och går. Anledningen till att man tog bort dem 1977 var att de snabbt blev föråldrade. Arbetsskador som var vanliga kom inte med och de som kom med blev snabbt gamla.
Claes Jansson efterfrågar istället en bättre tillämpning av den lagstiftning som finns.
- Ökar man kunskapen om hur lagen ska tillämpas så tror jag att det är en bättre lösning.