På speditionsbolaget DHL:s gigantiska terminal i Västberga i södra Stockholm hanteras tusentals paket varje dag. Det är truckar, pallar, lastbilar och smutsligt stoft nästan överallt.
En våning ovanför är det betydligt tystare och renare - där ligger kontoret där de 56 tjänstemännen arbetar. HTF:aren Carina Karlsson är skyddsombud för kontorspersonalen sedan sex år tillbaka och har ett stort engagemang för arbetsmiljöfrågor.
- Vi har en relativt problemfri arbetsmiljö här, jag kan faktiskt inte komma på något stort problem som vi måste ta tag i just nu, säger hon.
Två gånger om året går Carina Karlsson så kallad skyddsrond. Det innebär att kollegornas arbetsmiljö kontrolleras i detalj och alla får möjlighet att påpeka saker som de vill förändra.
- Det kan till exempel vara att man vill ha en ny mus, kontorsstol eller belysning. Ergonomin är en viktig fråga och jag tar ofta hjälp av någon möbelleverantör för att få rätt inställning av stolen. Ett återkommande problem som vi tittar på är alla sladdar som ligger huller om buller under skrivborden. Man får ny utrustning och så blir sladdarna liggande och drar åt sig damm och gör lokalen svårstädad, säger Carina Karlsson.
Under skyddsronden kontrolleras även ventilation, förbandslådor, utrymningsvägar och skyltning till nödutgångar. Eftersom terminalen en våning ner hanterar en hel del farligt gods är det extra viktigt att inga nödutgångar blockeras.
Majoriteten av de kontorsanställda sitter i landskap men stress och den psykosociala arbetsmiljön är inget som diskuteras i samband med skyddsronden.
- Det är svårt att arbeta med de psykosociala frågorna, man vet inte riktigt vad man ska göra. På DHL:s kundtjänst i huset intill har det förekommit problem med stressade medarbetare, men nu har företaget ändrat arbetsrutinerna där, säger Carina Karlsson.
Det största arbetsmiljöproblemet som Carina Karlsson tvingats ta itu med som skyddsombud har varit temperaturen i lokalerna. Många anställda stördes av att det drog från ventilationen i taket och efter kontorstid blev det riktigt kallt, vilket innebar problem för den grupp som arbetar kvällar och nätter.
- Vid något tillfälle var det 13 grader i lokalerna och ibland har de fått sitta och jobba med ytterjackor på, men problemen är åtgärdade nu, berättar Carina Karlsson.
Många skyddsombud måste kämpa med näbbar och klor för att få arbetsgivaren att köpa in kontorsutrustning som är bra ur ett ergonomiskt perspektiv. Carina Karlsson har det lite enklare. I hennes ordinarie arbetsuppgifter som administratör ingår nämligen just inköp av sådan utrustning.
- Jag behöver aldrig argumentera för de här frågorna. Behöver någon en ny stol så köper jag, i samråd med medarbetarens närmsta chef, helt enkelt in en stol. Det är aldrig några problem, säger hon.



Skyddsombud ärarbetslivets hjältar.

Landets skyddsombud har för låg status. Och det är delvis fackets fel. Det menar forskaren och skyddsombudsexperten Maria Steinberg vid Örebro universitet.

I dag finns drygt 100 000 skyddsombud ute på landets arbetsplatser. Många hörs och syns inte så mycket utåt, men de spelar en stor roll för arbetsmiljöarbetet.
- Skyddsombuden har en unik funktion och den är att rädda människors liv och hälsa på arbetsplatsen. Och det är ju själva förutsättningen för att man överhuvudtaget ska kunna ha någon lön, säger Maria Steinberg, forskare och lärare i arbetsmiljörätt som skrivit flera böcker om skyddsombudens tillvaro. Hon anser att de är arbetslivets hjältar.
Trots ett starkt rättsligt stöd anser Maria Steinberg att skyddsombuden har en märkligt låg status i de fackliga organisationerna.
- Det handlar helt enkelt om vad facket ger dem för status. Jag tycker att facket ska lära sig mer om arbetsmiljölagen. Om man inser att där finns mycket att hämta ger man automatiskt skyddsombuden en högre status.
Maria Steinberg tycker inte att fackförbunden skyddar skyddsombuden i tillräckligt hög utsträckning, men poängterar att HTF är förhållandevis bra på att stötta sina.
- Om en arbetsgivare bryter mot medbestämmandelagen är man kvick på att kräva skadestånd eftersom lön och medbestämmanderätt av tradition alltid värderats högt. Men att begära skadestånd för kränkning av ett skyddsombud tycks inte lika intressant. Det är en skandal att facket inte driver de här frågorna. För om man aldrig markerar vid trakasserier och kränkningar, då vet arbetsgivaren att man kan strunta i skyddsombuden, säger hon.
- Det är ett svårt uppdrag och därför är det jätteviktigt att facken stöttar skyddsombuden och ger dem den status de förtjänar. Annars vågar de inte agera och då faller hela idén.
Inom HTF är samtliga ombudsmän även regionala skyddsombud. Deras uppgift är att bevaka arbetsmiljön på de arbetsplatser där det saknas lokala huvudskyddsombud.
- De regionala skyddsombuden är få sett till antalet arbetsplatser och det är en omöjlig uppgift för dem att hinna åka runt till alla. De behöver mycket bättre kunskap om arbetsmiljölagen och hur de kan arbeta, och framför allt mer tid, säger Maria Steinberg.
- Jag upplever det som att ombudsmännen mest är fokuserade på MBL och förhandlingar och ser uppgiften som skyddsombud som ett extrauppdrag. Det är väldigt tråkigt.
En del arbetsgivare försöker komma undan sitt arbetsmiljöansvar genom att använda sig av ett engagerat skyddsombud.
- Arbetsgivarna utnyttjar skyddsombuden som någon typ av oavlönade arbetsmiljöingenjörer, istället för att skaffa sig själva kunskap. Jag har sett skyddsombud som för göra systematiskt arbetsmiljösarbete, vilket det är inte deras uppgift. Många arbetsgivare ser inte skyddsombuden som motparter, utan som en gratis resurs, säger Maria Steinberg.
Hon vill se en tydlig lagstiftning med krav på någon form av arbetsmiljöutbildning för arbetsgivarrepresentanter.
- Det ska vara precis som med körkort för att köra bil. Det är helt fel att man kan bli arbetsledare utan en sådan utbildning.
Maria Steinbergs forskning visar att det inte är ovanligt att skyddsombud även hamnar i konflikt med sina kollegor. Skyddsombudet följer lagen, men blir ibland anklagade för att gå arbetsgivarens ärenden.
- Om skyddsombudet till exempel säger nej när personalen vill arbeta övertid för att tjäna lite extra eller inte vill använda en viss skyddsutrustning kan det lätt uppstå motsättningar. Det är ett dilemma.
Maria Steinberg anser att dagens arbetsmiljölagstiftning är omodern och missgynnar både tjänstemannasektorn och kvinnor.
- Lagen är gjord i början av 70-talet då Sverige var ett industrisamhälle och är varken anpassad för tjänstesamhället eller HTF:s grupper. Det saknas till exempel föreskrifter för de psykosociala frågorna, därför är det svårt för skyddsombud att använda arbetsmiljölagen som man kunde önska.
- Lagen är också mer fokuserad på mäns arbetsmiljö än kvinnors. Inom områden där män jobbar är föreskrifterna detaljerade och kan vara hur omfattande som helst. Men tittar man på förskola och vård är föreskrifterna ytliga. Av tradition har det alltid ansetts värre att drabbas av en arbetsolycka än en arbetssjukdom och kvinnor drabbas i högre utsträckning av arbetssjukdomar. Det är dags att bryta den traditionen nu och göra en helt ny lag.
Den borgerliga regeringen har beslutat om mindre anslag till utbildning av skyddsombud och nedläggning av Arbetslivsinstitutet. Dessutom måste Arbetsmiljöverket spara 150 miljoner kronor.
- Besluten är en katastrof, men det är en samhällssyn de har. Effekten blir att engagemanget för arbetsmiljöfrågor minskar och det är naturligtvis varken bra för arbetstagarna eller Sverige, det här är en samhällsfråga.
- Arbetsmiljöverket arbetar förebyggande, innan någon råkat ut för en skada. Det är att spara pengar och mänskligt lidande i slutändan. Nu gäller det att de fackliga organisationerna prioriterar dessa frågor och inte bara lutar sig emot att samhället kommer att betala.



HTF vill ha kontaktmed skyddsombud

HTF vill gärna ha kontakt med dig som är skyddsombud för att få veta vilket stöd du vill ha, säger förbundets ansvariga.

Margareta Karlsson, ansvarig för arbetsmiljöfrågor inom HTF, håller med Maria Steinberg om att skyddsombuden är arbetslivets hjältar. Men hon tillbakavisar att skyddsombuden skulle ha en låg status inom förbundet.
- Nej, inom HTF är det inte så, men det är sant att vi kan jobba mycket mer för dem. Frågan är bara hur vi gör det, många skyddsombud är nämligen okända för oss. Det är viktigt att de tar kontakt med oss och berättar vilken typ av stöd de vill ha. Idag erbjuder vi skyddsombuden utbildning, information via webben och naturligtvis råd och stöd av avdelningskontoren och HTF Direkt, säger hon
- Det övergripande målet för HTF:s arbetsmiljöarbete är att medlemmarna ska må bra av och på jobbet. För att nå dit är det viktigt att förbundet har välutbildade skyddsombud på arbetsplatserna samt att de regionala skyddsombuden är aktiva på arbetsplatserna.
Margareta Karlsson ser stora fördelar med att alla HTF-ombudsmän även är regionala skyddsombud, trots deras höga arbetsbelastning.
- De får ett vidgat mandat jämfört med om de inte vore regionala skyddsombud. Istället för att endast förhandla om till exempel turordningar vid uppsägningar kan ombudsmannen, som regionala skyddsombud, även diskutera konsekvenserna av personalneddragningen innan beslut tas om den.
Hon medger att det kan vara olika hur mycket engagemang ombudsmännen lägger på arbetsmiljöfrågorna.
- Ibland upplevs det svårt att i alla förhandlingssituationer beakta arbetsmiljöfrågorna. Men det är något vi arbetar med, säger Margareta Karlsson.