Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Krävs på två miljoner för företagsspioneri

Publicerad

Krävs på två miljoner för företagsspioneri

I slutet av augusti ställs tre män inför rätta åtalade för företagsspioneri.
Det är en av de första gångerna som lagen om skydd för företagshemligheter prövas i allmän domstol.

Två av de åtalade var delägare i och den tredje anställd på företaget Tensor AB i Jonsered, ett bolag som tillverkade specialverktyg bland annat för kärnkraftverk. Tillsammans lämnade de företaget och startade en konkurrerande verksamhet.
I åtalet hävdas att de både stal och kopierade ritningar och tekniska beskrivningar som de använde i sin nya verksamhet. Det gav dem, enligt åtalet, "en start med högt tekniskt kunnande utan motsvarande utvecklingskostnader". Den främsta bevisningen är ritningar och kopior som beslagtogs vid en husrannsakan i det nya företagets lokaler.
De åtalade krävs nu på skadestånd på drygt två miljoner kronor.
– Det har varit otroligt arbetsamt, vi har varit väldigt nära att ge upp flera gånger, säger Kjell Kidner, en av de båda kvarvarande delägarna i Tensor AB som polisanmälde sina forna vänner och kollegor.
Sommaren 1996 vände de sig till polisen, men först nu har ärendet hamnat i tingsrätten. Väntetiden har, säger Kjell Kidner, åsamkat företaget lika stor skada som det påstådda brottet.
– Banken blev osäker, den har varit direkt ovillig att hjälpa till. Det har funnits en attityd att "det är inte den enas fel om två träter".
De åtalade förnekar anklagelserna och har en annan version av händelseförloppet.
– Det kunnande som fanns stod vi för, säger en av de åtalade.
Enligt honom var de ritningar som beslagtogs sådana de hade hemma, helt naturligt, som delägare i firman.
– Kan man bli åtalad för att stjäla företagshemligheter från sig själv? Vi ägde företaget tillsammans, säger mannen som dessutom hävdar att den nya firman inte hade någon nytta av ritningarna.
– Det var inga bra grejer, vi fick börja om från början.
De åtalades firma har numera upphört.

NIKLAS HALLSTED © siftidningen 1999

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.