I början av veckan lade Finansdepartementet fram ett förslag om statligt subventionerat korttidsarbete som innebär att både arbetstid och lön tillfälligt kan sänkas vid allvarliga kriser. Förslaget, som nu gått ut på remiss, innehåller en modell med arbetstids- och lönesänkningar i tre nivåer. Arbetstiden ska till exempel kunna sänkas med 20, 40 eller 60 procent. Lönen minskar i de olika nivåerna med 12,16, respektive 20 procent.

- Vi ser positivt på att regeringen presenterar förslaget. Det behövs ett system för att hindra att livskraftiga svenska företag och jobb försvinner under svåra kriser. Till stora delar liknar förslaget det som Unionen tillsammans med arbetsgivare och andra fackförbund inom industrin presenterade i början av året, säger Jesper Lundholm.

Unionen ser dock två stora brister i utredningen. Det ena är att skyddet i socialförsäkringarna inte är tillräckligt. Utredningen avser inte att införa något skydd av SGI, alltså den sjukpenningsgrundande inkomsten, som ligger till grund för ersättningar som sjukpenning, föräldrapenning och livränta vid arbetsskada.

- Om regeringen inför ett system för korttidsarbete är det för att de bedömer att det sammantaget är bra för Sverige och svensk ekonomi. Arbetstagarnas bidrag ska vara att avstå från en bit av sin lön. Det är inte rimligt att de samtidigt ska ta långsiktiga risker i försäkringssystemen. Tid i korttidsarbete ska inte påverka ersättningar efter att korttidsarbetet har avslutats, säger Jesper Lundholm.

Den andra invändningen handlar om att det saknas statligt stöd till utbildning i samband med korttidsarbete.

- Pengar till utbildning är en bra investering för staten. Under en kris finns det tid för utveckling, men inte pengar att bekosta den. Utbildning kan både vässa företagens konkurrenskraft och arbetstagarnas möjlighet att möta ökade kompetenskrav på arbetsmarknaden.

Syftet med utredningens förslag är att hålla sysselsättningen uppe även vid en allvarlig kris. Det statliga stödet ska tillämpas som längst 24 månader och endast i "synnerligen djupa lågkonjunkturer", något Unionen inte anser att dagens kris utvecklats till ännu.

- Nej, vi har inte en sådan kris nu. Det är svårt att säga exakt när modellen skulle kunna bli aktuell för alla kriser ser olika ut. Sammantaget skulle man kunna säga att det ska röra sig om en djup nedgång i efterfrågan, det får inte handla om strukturell kris, och man ska göra bedömningen att den blir kortvarig.

För att modellen ska aktiveras har Unionen i det partsgemensamma förslaget sagt att det krävs tre parter: Facken, arbetsgivarna och staten.

- Det ska krävas att alla parter är överens. Det är ett skydd för att systemet inte används i felaktiga situationer då det skulle vara skadligt, säger Jesper Lundholm.

Remisstiden för förslaget går ut den sista januari 2013.