Storföretag bryter mot avtalet -
kortare arbetstid blir fall för AD

Verkstadsavtalet skulle garantera alla minst tre dagars kortare arbetstid och i bästa fall sex dagar. Men flera storföretag, däribland IBM, säger nej. Nu går SIF till Arbetsdomstolen.

I våras kom SIF överens med Sveriges Verkstadsindustrier (VI) om ett avtal som garanterade tre dagar kortare arbetstid på tre år. Den verkliga vinstlotten hade de tjänstemän dragit som i förra avtalet valde bort arbetstidsförkortning till förmån för högre lön. Nu skulle de få sex dagar på tre år. SIF:s förhandlingschef Lars-Bonny Ramstedt kallade det ett erbjudande vi inte kunde säga nej till.
Men nu har en konflikt seglat upp. Före semestern begärde VI en kansliöverläggning med SIF. Flera företag vägrar gå med på kortare arbetstid eftersom de redan har en arbetsvecka på under 40 timmar. I så fall skulle de förlänga arbetstiden innan de kortar den, menar de.
–Om arbetsgivaren ensidigt kan förlänga arbetstiden är avtalen bara ett slag i luften. Det är ju fullständigt absurt. Jag menar att överenskommelsen om arbetstidsförkortning är gjord och att den gäller, säger Lars-Bonny Ramstedt.
Parterna har haft centrala förhandlingar på IBM och Ericsson.
På IBM i Stockholm var stämningen mycket upprörd när sifarna på ett klubbmöte informerades om att företaget tänker säga upp det lokala avtal som innebär 39 timmars arbetsvecka.
- Att säga upp ett lokalt avtal för att gå runt ett centralt avtal kan inte vara riktigt, säger Monica Åhman, SIF-klubbens vice ordförande på IBM.
SIF förbereder nu en stämning inför AD.
–Antingen viker sig VI eller så går vi till AD. Vi kommer att begära central förhandling på varenda företag där det här uppstår. Och vi kommer att låta AD avgöra saken.
Anders Weihe, chefsjurist på Sveriges verkstadsindustrier är inte orolig för hotet om stämning.
–Det är konstigt att den här frågeställningen blivit så svårlöst. Måste vi ta en sväng i AD så får vi göra det.
Han anser att VI har torrt på fötterna som ifrågasätter SIF:s tolkning av arbetstidsregleringen i verkstadsavtalet.
–Man kan inte tvinga ett företag att behålla en annan arbetstidsreglering än den centrala, och där gäller högst 40 timmar i veckan.
Arbetsgivarna stöder sig bl a på en AD-dom från 1998, där Norrländska Socialdemokraten fick rätt mot journalistklubben.
Om arbetsgivaren har rätt att ensidigt säga upp ett lokalt avtal, kan det innebära att de anställda på arbetsplatser där man tidigare valde arbetstidsförkortning framför högre lön nu nu får varken det ena eller andra.
–Det är en myt att man avstått högre lön för att få kortare arbetstid. Det måste stå skriftligt i avtalet för att det ska gälla, och jag har inte sett ett enda sådant avtal, säger Anders Weihe.
Lars-Bonny Ramstedt anser att det är angeläget att frågan nu prövas av AD.
–Har arbetsgivaren på 30-talsmanér rätt att styra helt över arbetstiden måste vi hitta ett sätt att genom avtal stoppa det.

LINDA SVENSSON© siftidningen 2001