Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Korta jobb före arbetslöshet

Endast en tredjedel av de arbetslösa har haft en fast anställning.<br />Det visar en ny forskningsrapport.
Publicerad
I den svenska debatten utgår man ofta ifrån att de arbetslösa antingen är ungdomar som aldrig kommit in på arbetsmarknaden eller personer som blivit uppsagda när företag dragit ner.
En annan bild ges i en ny rapport från Arbetslivsinstitutet, skriven av Lena Gonäs, Lennart Hallsten och Roland Spånt.
De konstaterar att bara en tredjedel av de arbetslösa har drabbats av uppsägningar, medan betydligt fler, omkring hälften, har haft tidsbegränsade anställningar.
- Det innebär att man i större utsträckning borde studera de korta anställningsformerna, skriver forskarna.
Nedläggningar slår hårdare mot sämre utbildade, bland annat beroende på att de i större utsträckning jobbar i branscher som är på tillbakagång. När de lägre utbildade förlorar arbetet blir deras arbetslöshetstider längre.
Däremot finns en trend mot att en växande andel högre utbildade förlorar sina befattningar genom omorganisationer. Otryggheten i arbetslivet har därmed spritt sig upp i hierarkin.
En annan slutsats av deras studie är att det saknas modern forskning om
vad som händer de individer som drabbas av arbetslöshet. Vilka blir psykiskt eller fysiskt sjuka, vilka blir aktiva arbetssökande och vilka flyttar?
Ett i Sverige förbisett forskningsfält rör sambandet mellan bostadsform och
anpassningen till arbetslöshet. I andra länder har man konstaterat att de som hyr sin bostad
snabbare flyttar till arbeten i andra regioner, i synnerhet om det i inflyttningsområdet också finns utbud av hyreslägenheter. De som däremot äger sin bostad är mindre rörliga.
Därför bör bristen på hyresbostäder i Sverige ha en negativ påverkan på arbetsmarknadens rörlighet, menar forskarna.

DAG BREMBERG

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.