Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Konsten att förverkliga idéer

Det görs inte många uppfinningar i Sverige, men fokus
borde flyttas från teknik till tjänsteinnovationer. Om vi kan
ta vara på medarbetarnas kreativitet är mycket vunnet.
Det säger Hans Björkman, innovationsexperten
som blev »känd från tv«.
Dag Bremberg Publicerad

Titeln är egentligen förbundsekonom för Unionen men för de flesta är han en av de medverkande i tv-serien "Innovatörerna", som gått i flera omgångar i TV8.

- En sak som programmet visade var att om människor själva får möjligheter så är de bärare av oerhörda möjligheter att utveckla. Tar man människor i anspråk så kan de skitmycket! En annan sak är att man inte behöver låta idéerna ligga, man kan gärna förverkliga dem direkt.

Det är inte vanligt att en av fackets anställda får vara en drivande huvudperson i en tv-serie, och det har höjts en del ögonbryn i Unionens förbundshus. Men för Hans Björkman var tv-uppdraget helt i linje med hans arbete.

- Innovatörerna har haft ett klockrent fackligt budskap. Man kan säga att det handlar om att åter väcka frågorna om någon sorts fördjupat medbestämmande. Kreativa klimat skapas genom att uppmuntra alla anställdas engagemang och det hänger också ihop med en god arbetsmiljö.

Forskning visar att de företag som är bra på innovationer har en decentraliserad organisation, där medarbetarna har relativt stor möjlighet att styra över sitt eget arbete. Ofta har man många välutbildade medarbetar som lär och utvecklas i jobbet, vilket är viktigare än hur många kurser man går på, enligt Hans Björkman.

- Öppenhet och engagemang är viktiga nyckelord för kreativa arbetsplatser, men det är också viktigt att det finns en struktur för arbetet med innovationer.

Ett exempel är Länsförsäkringar, där man har en välutvecklad förslagsverksamhet. Alla förslag sorteras direkt i tre högar. Den första högen är idéer som i praktiken redan är genomförda. Den andra är förslag som är fullt genomförbara och som då ges en tidsplan och en budget. Den tredje är idéer som man inte kan hantera direkt och som därför läggs i en "frysbox", för att ses över om något år.

- Man måste arbeta systematiskt. Den första fasen, att kläcka idéer, är egentligen inte svår. Det är sen som det gäller att ta hand om idéerna på ett bra sätt. En fråga är vad man gör med de idéer som inte passar i den egna organisationen, i varje fall inte i nuläget. Man kanske kan överföra idéerna till andra.

- Man bör nog också fundera över idéer som ens kunder inte har någon efterfrågan på, om de kanske kommer att passa för framtida kunder. Det finns gott om företag som sagt nej till förslag för att deras nuvarande kunder inte efterfrågat dem, till exempel mindre datorer.

Exempel på företaget som vågat utveckla nya tjänster är Spotify (musik) , Threadless.com (design av tröjor),  SKF (underhållsservice), Ritz-Carlton (personliga kuddar), Rolls-Royce (flygmotorövervakning).

Men varför engagerar sig facket i innovationer?

- Det är en fråga som jag får då och då, bland annat från fackliga kollegor från Sydeuropa som säger att innovationer ökar produktiviteten och därmed minskar antalet jobb. Svaret är att innovationer skapar välstånd och välbetalda jobb. Kortsiktigt kan det försvinna ett antal jobb, men det är acceptabelt om det finns trygghet med en bra a-kassa och möjligheter till omskolning. Som facklig organisation har vi en särskild roll att driva fram innovationer som räddar jobb och skapar nya.

Nu är Hans Björkman för Unionens räkning engagerad i att få regeringen att formulera en politik för tjänsteinnovationer samt att skapa ett institut för forskning om handel och tjänsteinnovationer. Om det blir av placeras troligen institutet i Borås, där kommunen och högskolan helhjärtat stöttar Unionens initiativ.

- Unionen anser att det behövs mer resurser till forskning om bland annat tjänsteinnovationer, om ledarskap och arbetsorganisation. På 1970-talet låg Sverige långt fram, vi hade ett utvecklat ett svenskt management och vi skapade bland annat självstyrande grupper. Ett öppet klimat där alla medarbetare uppmuntras att engagera sig skapar förutsättningar för kreativitet och innovationer.

Mycket av den kulturen finns kvar i våra platta, relativt demokratiska arbetsorganisationer, enligt Hans Björkman.

- Men det har kommit många amerikanska metoder, ofta förkortade med tre bokstäver. De kallas emellanåt TLB, Three Lettered Bullshit. Ofta innehåller de goda tankar, men en del metoder kan leda till en kontrollhysteri som är hämmande för kreativiteten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.