I studien har sextio platsannonser inom landets sex mest kvinno- och mansdominerade yrkekategorier granskats. Det handlar om arbeten som sekreterare, förskollelärare och undersköterska respektive byggnadsträarbetare, motorfordonsmekaniker/reparatörer och installationselektriker.
Att annonserna är könskodade bidrar till könssegregeringen på den svenska arbetsmarknaden och missgynnar kvinnor, anser Jessica Sundin och Sara Lindmark som gjort studien och skrivit uppsatsen "Den könskodade jobbannonsen vid Umeå universitet.
- Med vår undersökning vill vi skapa medvetenhet om hur det ser ut. Risken är annars att det bara rullar på, säger Jessica Sundin till tidningen Personal & ledarskap.
Studien visar att när det gäller de kvinnodominerade yrkena så stod personliga egenskaper högre i kurs än utbildning och meriter jämfört med hur det var inom de mansdominerade yrkena, där yrkeskunnande och erfarenheter var det som värdesattes allra mest och där personliga egenskaper i bland inte ens nämndes.
Medan arbetsgivarnas önskemål inom de kvinnodominerade yrkena toppades av att man skulle ha samarbetsförmåga, vara flexibel, självständig/självgående, bra på omvårdnad och serviceinriktad var det mest efterfrågade inom de mansdominerade yrkena att man skulle vara självständig/självgående, kvalitetsmedveten/ha fokus på slutprodukten, vara flexibel, serviceinriktad och ha samarbetsförmåga. I den ordningen.
I och med att kvinnor och män tilldelas olika egenskaper utifrån sitt kön i platsannonserna så formar det könsstereotypa förväntningar hos de jobbsökande, på arbetsmarknaden och i samhället i stort.
Också när det gällde vad arbetsgivaren kunde erbjuda den arbetssökande visar studien på skillnader. Medan sökande till de mansdominerade yrkena ofta informerades om att jobbet fanns hos en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor och förmåner betonades främst att jobbet fanns i en naturskön miljö med god arbetsmiljö och innebar stimulerande arbetsuppgifter i de kvinnodominerade yrkena.
Jessica Sundin och Sara Lindmark har förklarat att de är medvetna om att en del av de skillnader de har funnit i platsannonserna beror på att det handlar om olika yrken. Att det exempelvis är så att en undersköterska behöver vara mer omvårdande än en elektriker.
- Men könskodningen förekommer även där det inte är motiverat, till exempel i miljöbeskrivningar av arbetsplatsen, säger Jessica Sundin till Personal & Ledarskap.
- Naturbeskrivningarna skulle kunna motiveras av att en förskolelärare vistas mer utomhus, men de förekommer ofta också i annonser riktade till undersköterskor. Så frågan är om man lyfter upp en fin miljö för att kompensera sämre villkor när det gäller löner, förmåner och status, eller om natursköna omgivningar faktiskt är vikigare för kvinnor oavsett arbetsuppgifter.
Enligt studien så nämndes också en strävan efter en jämnare könsfördelning endast i elva av de sextio platsannonser som granskats och bara i fyra annonser uppmuntrades personer av det underrepresenterade könet att söka jobbet.
"Den könskodade jobbannonsen" har nu tilldelats Personalvetarpriset.