Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Klasskillnaden i svenskarnas semestervanor ökar
Skillnaden mellan hur arbetare och tjänstemän spenderar sin semester är större än på mycket länge. Nästan var tredje arbetare, 32 procent, har inte gjort en semesterresa och har inte heller tillgång till ett fritidshus. Bland tjänstemän är motsvarande andel 15 procent. Detta framgår av en ny rapport från LO.
Andelen arbetare som varken gjort en semesterresa eller har tillgång till fritidshus har ökat kraftigt de senaste åren. Mellan år 2008 och 2010 har andelen ökat från 28 procent till 32 procent, en ökning med fyra procentenheter. En så stor ökning på så kort tid har inte uppmätts sedan den ekonomiska krisen i början av 1990-talet.
Främsta orsaken tros vara finanskrisen som inleddes hösten 2007 och som medförde en kraftigt ökande arbetslöshet - framförallt bland arbetare. Detta har i sin tur bidragit till att andelen arbetare som varken gjort en semesterresa eller har fritidshus nu nått den högsta nivån på mycket länge.
- Att klassamhället alltjämnt är så tydligt i både arbete och fritid i dagens Sverige är helt orimligt. Semestern ska ju vara ett tillfälle för återhämtning från arbetet och förutsättningarna för detta ska vara lika för alla. Det är inte acceptabelt att arbetare med de tyngsta, stressigaste och farligaste jobben inte har möjlighet att resa bort på semestern, säger LO:s ordförande Wanja Lundby-Vedin.
Tjänstemän har däremot klarat sig lindrigare undan finanskrisen, både vad gäller arbetslöshet och semestervanor. Visserligen ökade andelen tjänstemän som varken gjort en fritidsresa eller har tillgång till fritidshus från 14 till 15 procent mellan år 2008 och 2009 men år 2010 minskade den återigen till strax under 15 procent.
En större del av kvinnorna än av männen har varken gjort en semesterresa eller har tillgång fritidshus. Bland arbetare gäller det 33 procent av kvinnorna och 30 procent av männen. Motsvarande siffror för tjänstemän är 17 procent för kvinnor och 12 procent för män.
LO-rapportens förklaring är att kvinnor i genomsnitt har lägre inkomst än män. I genomsnitt har kvinnor 5 000 kronor lägre månadslön än män.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
