- Kina symboliserar globaliseringen, sa TCO:s ordförande Sture Nordh. Kina är på väg att bli en ekonomisk stormakt. Utvecklingen i Kina utmanar oss på olika sätt, exempelvis utbildningsmässigt. Jag är övertygad om att utvecklingen och den internationella integrationen i Kina bär på fröet till framväxten av ett annat styre.
Jon Sigurdsson är professor vid Handelshögskolan i Stockholm och Kinakännare. Redan nu är Kinas export större än USA:s. Kina klättrar snabbt på den teknologiska stegen, lockar tillbaka kineser som har utbildat sig i USA och inbjuder multinationella företag att etablera sig i Kina:
- Vi har bara sett början av konkurrensen från Kina på snart sagt alla områden. Om tio år kommer landet att ha cirka 100 miljoner högskole- och universitetsutbildade personer. Allt fler utländska företag placerar sin forskning och utveckling där för att den ska vara nära kunderna på jättemarknaden Kina. Landet har ett särskilt skäl att skynda på sin utveckling. Nämligen innan man på grund av enbarnspolicyn får en tämligen åldrad befolkning.
Fil dr Nannan Lundin är nationalekonomisk forskare vid Institutet för näringslivsforskning. En kinesiska som flyttade till Sverige "på grund av slumpen och kärleken". Hennes mamma ville bli läkare och forskare men drabbades av kulturrevolutionen. I tio år förpassades hon till tio års jordbruksarbete i en avlägsen by.
- En typisk medelklasskines i dagens Kina jobbar på ett stort utländskt företag, en stor statlig myndighet eller ett universitet. Han har en heltidsarbetande fru, ett barn som tar extralektioner i engelska och pianospelning. Han kör en importerad bil, dricker kaffe, inte te, och tar sig tid och råd med semester. Han är en produkt av privatisering, urbanisering och globalisering.
En anledning till att Kina lockar tillbaka utlandsutbildade är att dessa erbjuds synnerligen goda villkor i hemlandet, sa hon.
- 1990 var många års anställning mest avgörande för lönen. 2004 var det minst viktigt. Då var ägarformen och branschtillhörigheten viktiga. På minussidan för individen är att tryggheten har blivit sämre, den sociala samhörigheten lägre liksom ett solidariskt tankesätt.
LISBETH NIEMINEN
Jon Sigurdsson är professor vid Handelshögskolan i Stockholm och Kinakännare. Redan nu är Kinas export större än USA:s. Kina klättrar snabbt på den teknologiska stegen, lockar tillbaka kineser som har utbildat sig i USA och inbjuder multinationella företag att etablera sig i Kina:
- Vi har bara sett början av konkurrensen från Kina på snart sagt alla områden. Om tio år kommer landet att ha cirka 100 miljoner högskole- och universitetsutbildade personer. Allt fler utländska företag placerar sin forskning och utveckling där för att den ska vara nära kunderna på jättemarknaden Kina. Landet har ett särskilt skäl att skynda på sin utveckling. Nämligen innan man på grund av enbarnspolicyn får en tämligen åldrad befolkning.
Fil dr Nannan Lundin är nationalekonomisk forskare vid Institutet för näringslivsforskning. En kinesiska som flyttade till Sverige "på grund av slumpen och kärleken". Hennes mamma ville bli läkare och forskare men drabbades av kulturrevolutionen. I tio år förpassades hon till tio års jordbruksarbete i en avlägsen by.
- En typisk medelklasskines i dagens Kina jobbar på ett stort utländskt företag, en stor statlig myndighet eller ett universitet. Han har en heltidsarbetande fru, ett barn som tar extralektioner i engelska och pianospelning. Han kör en importerad bil, dricker kaffe, inte te, och tar sig tid och råd med semester. Han är en produkt av privatisering, urbanisering och globalisering.
En anledning till att Kina lockar tillbaka utlandsutbildade är att dessa erbjuds synnerligen goda villkor i hemlandet, sa hon.
- 1990 var många års anställning mest avgörande för lönen. 2004 var det minst viktigt. Då var ägarformen och branschtillhörigheten viktiga. På minussidan för individen är att tryggheten har blivit sämre, den sociala samhörigheten lägre liksom ett solidariskt tankesätt.
LISBETH NIEMINEN
