Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Jouren hallå! - nr 5/07

Varje dag får HTF via sin jourtelefon upp till 600 samtal från medlemmar I hela landet och med frågor som rör den typiska vardagen på jobbet. Vi publicerar svaren på de vanligaste frågorna om anställningsvillkor.<br /><br /><br />
Publicerad
Får jag inte sjuklön för provision?
När jag har varit sjuk så har min arbetsgivare gett mig sjuklön baserad på min grundlön. Jag förlorar en hel del på det eftersom jag också har provision varje månad. Jag förlorar även om jag bara är sjuk en vecka. Hur ska det egentligen räknas?

Svar:
Sjuklönen beräknas genom att arbetsgivaren gör ett sjukavdrag på din månadslön per frånvarodag. Med månadslön avses den fasta kontanta månadslönen och eventuella fasta lönetillägg per månad samt den beräknade genomsnittsinkomsten per månad av provision, tantiem, bonus, premielön eller liknande.

Ska jag få löneavdrag för röd dag?
Vad ska egentligen hända med min lön de månader som det infaller s k röda dagar på annars vanliga arbetsdagar, t ex en måndag eller någon annan dag mitt i veckan? Jag arbetar heltid och har en fast månadslön, men min arbetsgivare gör alltid ett löneavdrag för dessa dagar, är det riktigt?

Svar:
Nej, det är fel. Om du har fast månadslön ska inte något löneavdrag göras för de så kallade röda dagarna.
Om man är anställd och avlönad per timme får man endast lön för de timmar man arbetar. När röda dagarna infaller får man således ingen lön för dessa dagar eftersom man är ledig.

Får jag nytt avtal vid fast jobb?
Jag har varit provanställd i snart sex månader och arbetsgivaren säger att det kommer att gå över till en tillsvidareanställning. Ska jag ha ett nytt anställningsavtal då?

Svar:
Nej, anställningsvillkoren ändras inte bara för att provanställningen övergår till en tillsvidareanställning..

Vem hamnar sist i turordningen?
Företaget där jag är anställd går inget vidare och många befarar att det kan leda till uppsägningar. Det är bara något år sen jag anställdes och samtidigt anställdes två kollegor. Jag vet att man brukar följa principen "sist in, först ut", men hur fungerar det när vi har exakt lika lång anställningstid?

Svar:
Den princip du hänvisar till hittar man i Lagen om anställningsskydd (LAS) som reglerar turordningen vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. Där stadgas att vid lika anställningstid ger högre ålder företräde.
Lagen om anställningsskydd ger även rätt till företrädesrätt till återanställning i nio månader efter sista anställningsdagen. Om arbetsgivaren vill nyanställa under denna period ska den med företrädesrätt först erbjudas arbetet. Om det finns fler personer med företrädesrätt ska den erbjudas som har längst anställningstid och vid lika anställningstid ger högre ålder företräde även i det fallet.

Ska arbetsgivaren betala för min beredskap?
Jag är receptionist och min arbetsgivare har kollektivavtal. För några år sen fick vi mobiler att använda i arbetet. Min chef säger att vi alltid ska ha dem påslagna och vara nåbara även på fritiden. Han säger att jag snabbt måste kunna rycka in och jobba om det händer nåt. Borde jag inte ha en extra ersättning i lön för att jag ställer upp på det här?

Svar:
Det du beskriver kallas i våra kollektivavtal för beredskapstjänstgöring. Villkoren för detta är reglerade. Villkoren kan skilja lite mellan olika kollektivavtal. Grundregeln i ert avtal är att om din arbetsgivare kräver att du ska vara nåbar för att med kort varsel inställa dig för arbete ska du ha ersättning för den tid du är i beredskap. Dessutom ska du ha övertidsersättning och ersättning för eventuella reskostnader om du tvingas inställa dig i arbete.
Vidare ska din arbetsgivare se till att beredskapstjänsten fördelas på fler personer och schema för beredskapstjänsten bör upprättas i god tid. Arbetsgivaren måste också se till att din beredskapstjänstgöring följer gällande arbetstidsbestämmelser.





Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.