Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Jobbflytt till Kina kan inte stoppas

Kina är en av världens snabbast växande ekonomier. Västerländska företag flyttar i allt högre utsträckning verksamhet dit. Men att dumpa villkoren i Sverige är inte lösningen på jobbflytten, menar bland andra Metalls ordförande Göran Johnsson.<br />
Publicerad
När Kina i början på 90-talet först lockade västerländska företag med låga löner, välutbildad arbetskraft och förmånliga villkor var Sif och Metall de enda svenska fackföreningar som inledde kontakter med den statligt kontrollerade fackföreningen ACFTU. Den förhärskande uppfattningen på global facklig nivå var att ett sådant samarbete var ett indirekt stöd för den kommunistiska maktapparaten.
- Vi tror att vårt arbete ändå kan ha haft betydelse för det kinesiska facket. Men det är en känslig fråga hur facket deltar i förtryck av mänskliga och demokratiska rättigheter, säger Sifs förbundssekreterare Margareta Zandén.
Kina har haft en enorm utveckling de senaste 20 åren. Ekonomin har vuxit med elva procent om året. Det har inneburit en ökad levnadsstandard för de flesta, men klyftorna ökar, visar Metalls nya rapport Kina utmanar - fackliga och industriella perspektiv, som diskuterades i måndags. Inte sällan är det migrantarbetarna, det vill säga landsortsbefolkningen som kommer till tillväxtområdena för att arbeta, som blir lidande. Rättigheter och förmåner grundas på var man är född, inte var man bor och verkar. Det utnyttjas inte sällan av arbetsgivare för att hålla arbetarna igång länge och utan möjligheter till återhämtning.
I snitt investerar tio nya svenska företag årligen i verksamhet i Kina. Främst är det den billiga, men ändå välutbildade, arbetskraften som lockar. Dessutom har Kina bra infrastruktur och låga skatter för utländska företag. En annan fördel som framhålls är avsaknaden av fria fackföreningar.
Kinas tillväxt hotar jobb i bland annat Sverige.
- Vi kommer att tappa en hel del jobb till Kina. Vi måste vara snabba att tanka på med nya nischer att satsa på, säger Göran Johnsson.
Som exempel nämner han stålindustrin som blomstrar i Sverige. Mycket tack vare att man riktat in sig på produkter som nu efterfrågas enormt, bland annat i Kina.
Margareta Zandén framhåller det faktum att den kinesiska industrin är mindre bra på innovationer. Deras andel av patenten är, i jämförelse med andelen produktion, anmärkningsvärt låg.
- Fortfarande är de dåliga på högteknologi.
Fria kinesiska fackföreningar är, även om de är eftersträvansvärda, inte någon lösning på jobbflytten.
- Det finns inte en enda fackföreningsrörelse som säger nej till jobb, inte ens i Sverige, säger Göran Johnsson.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.