- Vi tror att vårt arbete ändå kan ha haft betydelse för det kinesiska facket. Men det är en känslig fråga hur facket deltar i förtryck av mänskliga och demokratiska rättigheter, säger Sifs förbundssekreterare Margareta Zandén.
Kina har haft en enorm utveckling de senaste 20 åren. Ekonomin har vuxit med elva procent om året. Det har inneburit en ökad levnadsstandard för de flesta, men klyftorna ökar, visar Metalls nya rapport Kina utmanar - fackliga och industriella perspektiv, som diskuterades i måndags. Inte sällan är det migrantarbetarna, det vill säga landsortsbefolkningen som kommer till tillväxtområdena för att arbeta, som blir lidande. Rättigheter och förmåner grundas på var man är född, inte var man bor och verkar. Det utnyttjas inte sällan av arbetsgivare för att hålla arbetarna igång länge och utan möjligheter till återhämtning.
I snitt investerar tio nya svenska företag årligen i verksamhet i Kina. Främst är det den billiga, men ändå välutbildade, arbetskraften som lockar. Dessutom har Kina bra infrastruktur och låga skatter för utländska företag. En annan fördel som framhålls är avsaknaden av fria fackföreningar.
Kinas tillväxt hotar jobb i bland annat Sverige.
- Vi kommer att tappa en hel del jobb till Kina. Vi måste vara snabba att tanka på med nya nischer att satsa på, säger Göran Johnsson.
Som exempel nämner han stålindustrin som blomstrar i Sverige. Mycket tack vare att man riktat in sig på produkter som nu efterfrågas enormt, bland annat i Kina.
Margareta Zandén framhåller det faktum att den kinesiska industrin är mindre bra på innovationer. Deras andel av patenten är, i jämförelse med andelen produktion, anmärkningsvärt låg.
- Fortfarande är de dåliga på högteknologi.
Fria kinesiska fackföreningar är, även om de är eftersträvansvärda, inte någon lösning på jobbflytten.
- Det finns inte en enda fackföreningsrörelse som säger nej till jobb, inte ens i Sverige, säger Göran Johnsson.
LINDA SVENSSON