Inte ens var tionde man har noterat på sin arbetsplats att kvinnors chefslöner är lägre, men många svarar att de inte vet. Uppenbarligen är det betydligt fler kvinnor som hört och sett dessa skillnader.

De som noterat löneskillnader är dock osäkra på om dessa beror på diskriminering. De flesta män tror inte det, medan de flesta kvinnor svarar att de inte vet.

Män och kvinnor har också delvis olika synsätt på jämställdhetsarbetet på jobbet. Visserligen tycker de flesta att det fungerar bra, men det är ändå dubbelt så många kvinnor (11 procent) som är tydligt missnöjda och uppger att jämställdhetsarbetet fungerar dåligt eller mycket dåligt.

Även om de flesta tycker att det är i stort sett jämställt på deras arbetsplatser, så kan man ändå av svaren utläsa att det i praktiken finns skillnader, bland annat i svaret på denna fråga:

"Vilka har bäst möjligheter att få höga chefsjobb?"

Det är männen, svarar 29 procent, medan 3 procent hävdar att det är kvinnorna. "Ingen skillnad", uppger 64 procent.

De som tydligast ser att kvinnor har ett "glastak" är de medelålders, såväl män som kvinnor. Skillnaderna verkar vara störst i Mellansverige, medan norrlänningarna i regel upplever karriärmöjligheterna som rättvisa.

När man kommer till chansen att få kompetensutveckling så är det också skillnader mellan könen, om än inte så stora. Männen har lättast enligt 10 procent, kvinnorna enligt 4 procent av samtliga svarande.

De yngre, skåningarna och norrlänningarna ser inga skillnader alls, medan män verkar ha lättare att få kompetensutveckling i Småland och landskapen i Mellansverige.

Motståndet mot att anställa kvinnor i fertil ålder är omtalat, men enkäten visar att även om kvinnorna har småbarn så kan de få jobb. Endast 7 procent tror att det finns ett visst motstånd på den egna arbetsplatsen. Siffran är något högre i Västsverige, men lägre i Norrland.

Samma fråga, men gällande män med små barn, visar en intressant skillnad i svaren.  Av de manliga cheferna svarar 5 procent att det finns ett motstånd mot att anställa pappor, medan endast 1 procent av de kvinnliga cheferna sett det problemet.

"Hur betraktas föräldralediga män?" är en av de konkreta frågorna, som av de allra flesta chefer besvaras "helt vanliga". Men det är ändå 5 procent av männen som svarar "fjolliga", och den andelen är högre i Stockholm och Göteborg.

Av samtliga svarande är 59 procent  chefer med lönesättningsansvar. Nästan samtliga av dem svarar "nej" på denna något provocerande fråga:

"Tror du att du omedvetet har diskriminerat kvinnor vid lönesättning?"

De som svarar "ja" eller "kanske" utgör 5 procent, men andelen är dubbelt så hög bland de yngsta cheferna.