Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

"Involvera barnen i familjens ekonomi"

Hur ärliga kan föräldrar vara med sina barn om familjens ekonomi? Hur ärliga som helst tycker föräldrapsykologen Malin Alfvén. Barn gillar att vara delaktiga och de är av tåligare virke än vad vi vuxna tror.
Petra Rendik Publicerad

För inte länge sen frågade min 7-åring mig varför vi inte kan åka till Thailand i vinter, som alla andra. Jag svarade att vi inte har råd, inte just nu i alla fall.
En annan förälder ifrågasatte mitt ordval. Får man säga till ett barn att man inte har råd?

- Ja men så klart du kan. Jag tycker att vuxna ska ta med barnen i diskussionen kring familjens ekonomi, punkt slut. Och det ska även de med god ekonomi göra, säger Malin.

När familjer står inför skilsmässa, arbetslöshet eller sjukskrivning påverkas ekonomin mer eller mindre. För många kan det bli riktigt kännbart. Då handlar det inte om åka på lyxresor till fjärran länder utan om att få pengarna att räcka till mat, mediciner, saftiga elräkningar och vinterskor till barnen.

Som förälder vill man gärna skona barnen från att familjen står inför en ekonomisk kris. Varför belasta ungarna med svårigheter de ändå inte kan göra något åt?

Men det handlar inte om att belasta menar Malin, utan om att involvera. Barn bör bli delaktiga i familjens ekonomi, även om den håller på att braka samman. Ungar tål så mycket mer än vi tror är hennes tes. Självklart blir de oroliga och kanske ledsna men det är inget pappa eller mamma kan, eller ska, trolla bort.

- Vi kan inte ta bort oron. Vuxna försöker hela tiden med det. Vi kan inte skona barn från döden, pengar eller skilsmässor. Ungarna måste få vara med i processen, då blir det mindre laddat. Barn och vuxna är gjorda för att möta problem och lösa dem, säger Malin.

Står man inför en försämring av ekonomin är hennes råd att inte vänta med att släppa den dåliga nyheten. Barn behöver få förbereda sig. Det är inte taskigt att säga "vi inte har råd att köpa den där jackan denna vinter". Det är i så fall taskigare, tycker Malin, att släppa nyheten i klädaffären till barnet som inte haft en aning om att familjen haft pengabrist ett tag.

Det är jättesvårt att förklara pengars värde för ett barn erkänner Malin. Men när barnen börjar tjata om att köpa mobiler och dataspel eller frågar varför kompisen har men inte jag, då är det dags att prata ekonomi. Förklara på ett ungefär hur inkomsterna fördelas på utgifterna.

- Barn är bra på det här. Berätta att mat, dagis, simskola och boende kostar ungefär si och så mycket. Pengavärde är svårt att förklara men på det här viset får de en uppfattning om proportionerna.

Oavsett familjens ekonomi så är det en bra investering i barnens framtid att göra dem tidigt medvetna och delaktiga i den gemensamma hushållskassan. Det gäller också barn vars föräldrar har gott ställt.

- Upprepa sånt här som "tänk vad fantastiskt att vi även i år kan göra den här resan till fjällen". Då beter sig ungarna på ett annat sätt inför de kompisar som inte har råd att komma iväg, avslutar Malin.

Några råd:

Kan man säga till barnen att man inte har råd?

- Absolut. Förklara vad det betyder att vi inte har råd. Att vi har en budget som vi måste hålla. Sen får vi se om det blir pengar över.

"Jag vill också ha. Alla andra har ju". Barn tjatar, hur bemöter man det?

- Men så är det. Ungar tjatar. Vuxna tjatar. Och till slut får man säga "nog tjatat nu, vi har inte råd". Involvera dem istället. Så här mycket har vi kvar den här månaden och det måste gå till mat och vinterskor. Du får önska dig istället. Det är viktigt att vi inte tar ifrån barnens rätt att få önska sig.

Kan vi lära barnen pengars värde?

- Det är svårt men beskriv vad inkomster går till, hyra, lån, el, dagis och fotbollsträningen. Förklara familjens budget. Om möjligheten finns, ge barnen pengar i present när de fyller år. Låt dem sen själva köpa det de önskar sig, då ser barnen hur lätt pengarna tar slut.

I vilket skede ska man berätta för barnen att det snart kommer inträffa något som försämrar familjens ekonomi?

- Förklara det så tidigt som möjligt, redan när det håller på att ske och inte när det har skett. Barn måste få förbereda sig.

Vi bor i ett område där många har råd med resor och nya prylar men inte vi. Hur tacklar jag det som förälder?

- Prata med barnen. Säg att du skulle vilja ge dem allt men att du inte kan det. Inte just nu i alla fall. Vi får hjälpas åt att klara av det här. Det är jättesvårt men jag lovar att barnen fixar det.

Den ekonomiska oron tär på mig och jag vill inte visa min ångest inför barnen. Vad ska jag göra?

- Det är helt okej att visa sin oro för barnen, det måste få vara så. Men det finns en gräns för hur mycket vi kan belasta dem med. Men den gränsen har de flesta föräldrar koll på. Måste du mala om det jobbiga om och om igen, är det är läge att ösa känslor med annan vuxen istället.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.