Interna motsättningar hotar lamslå SIF-klubb

SIF-Stockholm har drabbats av interna fackliga motsättningar som hotar att lamslå verksamheten i allmänna klubben med 17 000 medlemmar. Avdelningsstyrelsen har tillsatt en arbetsgrupp som ska reda ut problemen.

Det var på förbundsfullmäktige 2 juni som motsättningarna kom upp till ytan i förbundet. Fredrik Norrman, ordförande i allmänna klubbens sektion för arbetslösa, SFA, slog de flesta med häpnad då han från talarstolen hävdade att förtroendevalda från hans klubb diskrimineras av SIF-Stockholms personal jämfört med fackliga företrädare från arbetsplatsklubbar.

– Jag vill att förbundsfullmäktige uttalar att förtroendevalda medlemmar inte får diskrimineras i något sammanhang, yrkade Norrman.

Mötesdeltagarna avvisade yrkandet, sedan både förbundsstyrelsen och Ulla Löfdahl, ordförande i avdelningsstyrelsen, gått emot uttalandet.

Motsättningarna har flera orsaker. Representanter för de arbetslösa, cirka 3 000 av allmänna klubbens 17 000 medlemmar, protesterar mot att de är utestängda från fackliga kurser skräddarsydda för förtroendevalda i arbetsplatsklubbar. De är missnöjda med avdelningskontorets service. De tycker inte att t ex kursinformation i avdelningstidningen SUS-ningen når fram.

Christina Johansson, ordförande i allmänna klubben, saknar stöd av styrelsen som domineras av arbetslösa medlemmar. Deras missnöje ledde nyligen till att styrelsen utsåg vice ordföranden Jan Rintala till sammankallande. En åtgärd som inte accepteras av regionchefen i Stockholm, Håkan von Platen. Han anser att alla kontakter mellan avdelningskontoret och allmänna klubben ska ske genom Johansson, som är vald på klubbmöte och inte kan avsättas av styrelsen.

Christina Johansson är också ledamot av förbundsstyrelsen.

SIF-Stockholms avdelningsstyrelse har bildat en arbetsgrupp av tre ledamöter, vars uppgift är att höra alla inblandade parter och bilda sig en uppfattning om problemet.

– Det finns mycket besvikelse och bitterhet. En del känner sig styvmoderligt behandlade och kanske är det till viss del, säger Carl Liljeroth i arbetsgruppen.

Minskad tillgång till avdelningskontorets lokaler har irriterat både SFA, Ung i SIF och jämställdhetsrådet, även om orsaken uppges vara problem med larmade dörrar.

– Tonläget har blivit för aggressivt på en del möten. Vi ska nu prata med folk i mindre grupper. Vi har hittills bara hunnit höra de arbetslösas version.

Carl Liljeroth menar att konflikten har en logisk förklaring. SIF är organiserat för att stärka klubbarna ute i företagen. Samtidigt har många kompetenta och långtidsarbetslösa medlemmar den tid att engagera sig som yrkesaktiva saknar. Han hoppas att deras energi ska gå att använda på ett offensivt och konstruktivt sätt.

En lösning kan vara att bilda en egen klubb för arbetslösa och samtidigt aktivera övriga medlemmar i allmänna klubben.

Någon tidsplan för problemlösandet finns inte.

– Ett bra resultat är viktigare än ett pressat tidsschema, säger Liljeroth.

BJÖRN ÖIJER