-Det är klart att det ska ge extra utdelning om man tar mer ansvar och får mer krävande arbetsuppgifter, tycker facket.
-Jag följer avtalet. Ni får inte ett öre mer, säger chefen.
Anna Ekergren och Helena Stenmark jobbar på Apotekets kundtjänst i Kalmar. Det är hit man kommer om man som apotekskund ringer för att fråga om en viss medicin just nu finns på mitt lokala apotek eller om det finns några biverkningar med den medicin man just tänkt stoppa i sig. Och hur är det nu med öppettiderna?
Anna och Helena sitter vid datorn/telefonen mest hela dagarna, men de är också fackligt aktiva i HTF. Och det är inte det allra lättaste, åtminstone inte när lönerna ska förhandlas. Fackklubben och arbetsgivaren kommer inte överens. En huvudfråga är om extra arbetsuppgifter ska ge extra lönehöjning utöver avtalet.
Avtalet ska ge lägst 2,4 procents lönehöjning och arbetsgivaren delar alltså ut exakt 2,4 procent. En del får mindre än 2,4 procent, andra får mer, men i genomsnitt blir det 2,4 procent. Facket menar att de 2,4 procenten borde vara mer, eftersom den som tagit på sig extra arbetsuppgifter som medför ökat ansvar ska ha en ökning utöver detta. De extra arbetsuppgifterna, så kallade "skills", kan vara att hålla på med e-handel, reklamation, svara på sluta röka-linjen eller registrera recept.
Missnöjet växer. Det muttras bland headseten på kundcentret i Kalmar. "Vi är värda att få nåt extra när vi tar på oss nya uppgifter". "Vi kan lika gärna strunta i att ta på oss nåt extra.". "När jag började här var det så positivt, lönen var låg men jag fick höra att den kunde öka om jag sökte mer skills, men det gör den ju inte." "Vi strejkar. Vi sätter dem på pottkanten genom att inte ta på oss några skills, så att de uppskattar oss mer." "Det räcker inte med en semla på fettisdan och en lussebulle till advent". "Vi vill ha mer uppskattning". "När jag kom hit hade jag en positiv känsla - det här är en kanonarbetsplats - men sen har det gått spikrakt neråt."
Och chefen, vad säger han? Han ser inget problem överhuvudtaget.
-Jag följer avtalet. Att ta på sig skills ingår i de förväntade arbetsuppgifterna, säger Peo Carlsson som är chef över de ca 150 anställda på kundcentret i Kalmar.
Att både HTF och Farmaciförbundet är missnöjda och har avslutat förhandlingarna i oenighet med arbetsgivaren ser han inte som något problem.
Det gör däremot Anders Westholm, ombudsman på HTF i Växjö:
-När jag varit på medlemsmöte på Apotekets kundtjänst har jag gratulerat medlemmarna för att de har en väl fungerande fackklubb, och jag har beklagat att de jobbar för en arbetsgivare som inte är intresserad av att tillämpa kollektivavtalets lönedel korrekt, säger Anders Westholm.
HTF:s avtal är uppbyggda för diskussion och en strävan efter samförstånd, menar han, men i det här fallet fungerar det inte:
-Individuell lönesättning kräver att man har en bra chef och att man är överens om hur det ska gå till, annars kan det bli godtyckligt. I det här fallet spelar det ingen roll hur välutbildade och pålästa de fackliga företrädarna är eftersom arbetsgivaren inte vill förhandla. Det är svagheten i de löneavtal vi har, säger han.
Detta gäller särskilt i avtalet med Apoteket, menar ombudsmannen. Skrivningen när det gäller mer kvalificerade arbetsuppgifter är här luddigare uttryckt än i de flesta av HTF:s övriga avtal. Vanligtvis brukar det uttryckligen stå att mer kvalificerade och ansvarskrävande arbetsuppgifter ska ge utslag i högre lön. I Apotekets avtal står inte den exakta formuleringen, utan det står att avtalet ska ge lägst 2,4 procent "i enlighet med principerna" i avtalet, och där står det i sin tur om vad lönen ska grundas på, bl a arbetsuppgifternas innehåll, svårighetsgrad och ansvar.
Anders Westholm är bekymrad. Han och hans kollegor har sett en utveckling där fler arbetsgivare bara läser procentsatsen i avtalet och struntar i skrivningarna runtomkring.
-Förr var det några få som var notoriskt dåliga på att följa avtalet, nu tycker vi att det är fler. Hur hanterar vi det i framtiden? Vad gör vi som facklig organisation?
För ett problem kan det bli. Några HTF-medlemmar i Kalmar har sagt att de ska lämna förbundet om facket inte kan göra något åt lönen. Då kan man lika gärna förhandla själv, menar de.
Yvonne Edström sitter med ryggen åt panoramafönstret som skiljer henne från havsvindarna i Kalmarsundet. Här, i Kalmar Science Park, i en modern byggnad med fantastisk utsikt över sundet och Ölandsbron, har Apoteket byggt upp sitt kundcenter som ska betjäna kunder i hela landet. Yvonne Edström ska ta 25 samtal varje timme (eller rättare sagt varje 55 minuter eftersom hon har rätt till 5 minuters rast varje timme). När hon suttit vid telefonen i många många timmar kan hon känna att, nej... inte ett samtal till...
-Arbetsgivaren vet att vi vill ta på oss skills för att få göra något annat och komma ifrån det slitsamma telefonarbetet. Det är väl därför vi inte får nån lönehöjning för det, säger Yvonne Edström.
Flera av dessa skills tar längre tid än vanliga kundtjänstsamtal, och många menar att man ligger sämre till vid löneförhandlingarna om man har många extrauppgifter eftersom de sänker statistiken - det går helt enkelt inte att ta lika många samtal per timme. Har man sluta röka-linjen, e-handel och reklamation straffas man lönemässigt, menar facket. Detta förnekar dock chefen Peo Carlsson, han menar att han tar hänsyn till detta och inte enbart går efter statistik.
En trappa ner från det kontorslandskap där Yvonne sitter, finns receptregistrerarna. Att registrera recept är en skill, en uppgift som vissa i personalen har fått utbildning för att lära sig att sköta vid sidan av telefonjobbet. Facket tycker att denna uppgift kräver mer ansvar och kompetens än telefonjobbet och att det ska belönas. Receptregistrerarna har gått utbildning och fått göra prov för att visa att de klarar av uppgiften. Chefen, Peo Carlsson, tycker att det är en i tjänsten förväntad arbetsuppgift som ska klaras av.
Per Skoglund tar emot recept som lämnats in till något ombud ute i landet, kollar att allt verkar okey, att det inte är något konstigt med till exempel medicindos eller läkaren som undertecknat receptet, registrerar så att medicinen kan skickas ut till ombudet, till exempel en affär på landsbygden. I sista hand kontrolleras receptet av en utbildad farmaceut, så att inget blir fel. Per, som många andra jag pratar med, har fått gå ner i lön för att få jobb på Apotekets kundtjänst. Det är en låglönebransch och arbetsmarknaden i Kalmar gör det inte lättare. Man får ta det man får.
- På det jobb jag hade för fem år sen hade jag en tusenlapp mer, men ansvarsmässigt är det här högre. Det är viktigt att det inte blir fel läkemedel, säger Per Skoglund.
Per är irriterad på arbetsgivarens lönesättning - inte minst detta att man avrundar lönehöjningen neråt, inte uppåt. Det hade kostat arbetsgivaren 2:50 i månaden att göra Per Skoglund betydligt nöjdare än han är idag. Med 2:50 mer hade han fått exakt 2,4 procents höjning, nu fick han lite mindre och att arbetsgivaren avrundade neråt - inte uppåt - irriterar Per. Ett gott resultat på jobbet borde ge åtminstone 2,4 procent, tycker Per.
Av de 55 HTF-medlemmar som facket förhandlade för fick 30 mindre än 2,4 procents höjning, så Per Skoglund är långt ifrån ensam. Överhuvudtaget var det ingen lätt uppgift för facket att förhandla. När Anna Ekergren och Helena stenmark kom till förhandlingen hade chefen redan lagt ut en stor del av lönehöjningen som han tyckte att det skulle fördelas.
-När vi började förhandla hade vi 80 kronor att fördela på 55 medlemmar. Resten hade arbetsgivaren redan lagt ut, och vi vill ju inte sänka någon medlem, berättar Anna Ekergren, som är ordförande i fackklubben.
Anna har själv flera extra uppgifter utöver vanliga samtal. Hon tar till exempel emot samtal på sluta röka-linjen, något som tar betydligt längre tid än vanliga samtal. Och att hon har reklamationer har också visat sig vara negativt.
-Det har hänt att jag inte fått ledigt just för att den kompetensen behövdes under den tidpunkten, berättar Anna Ekergren.
Så, varför ta på sig extra arbetsuppgifter överhuvudtaget?
På den frågan finns det ett givet svar: De anställda vill ha variation i arbetsuppgifterna. Det är inga problem för arbetsgivaren att hitta personer som vill ta på sig så kallade skills, oavsett om det betalar sig eller inte. Det är dilemmat.
Det muttras bland headseten, och inte blir det bättre av att det just dykt upp ett helt nytt schema som ser helt annorlunda ut än det de jobbar efter i dag. Men det är en helt annan historia. Facket på Apotekets kundtjänst har mycket att göra.
Ur avtalet"
Medarbetarnas utbildning, erfarenhet och kompetensutveckling är av stor betydelse för företagets produktivitet och förnyelse."
"Det ligger i avtalets anda att parterna vinnlägger sig att komma överens." "
Lönesättningen och lönestrukturen i företaget ska upplevas som rättvis och objektiv."Ur avtalet för Apoteksbolaget
-Jag följer avtalet. Ni får inte ett öre mer, säger chefen.
Anna Ekergren och Helena Stenmark jobbar på Apotekets kundtjänst i Kalmar. Det är hit man kommer om man som apotekskund ringer för att fråga om en viss medicin just nu finns på mitt lokala apotek eller om det finns några biverkningar med den medicin man just tänkt stoppa i sig. Och hur är det nu med öppettiderna?
Anna och Helena sitter vid datorn/telefonen mest hela dagarna, men de är också fackligt aktiva i HTF. Och det är inte det allra lättaste, åtminstone inte när lönerna ska förhandlas. Fackklubben och arbetsgivaren kommer inte överens. En huvudfråga är om extra arbetsuppgifter ska ge extra lönehöjning utöver avtalet.
Avtalet ska ge lägst 2,4 procents lönehöjning och arbetsgivaren delar alltså ut exakt 2,4 procent. En del får mindre än 2,4 procent, andra får mer, men i genomsnitt blir det 2,4 procent. Facket menar att de 2,4 procenten borde vara mer, eftersom den som tagit på sig extra arbetsuppgifter som medför ökat ansvar ska ha en ökning utöver detta. De extra arbetsuppgifterna, så kallade "skills", kan vara att hålla på med e-handel, reklamation, svara på sluta röka-linjen eller registrera recept.
Missnöjet växer. Det muttras bland headseten på kundcentret i Kalmar. "Vi är värda att få nåt extra när vi tar på oss nya uppgifter". "Vi kan lika gärna strunta i att ta på oss nåt extra.". "När jag började här var det så positivt, lönen var låg men jag fick höra att den kunde öka om jag sökte mer skills, men det gör den ju inte." "Vi strejkar. Vi sätter dem på pottkanten genom att inte ta på oss några skills, så att de uppskattar oss mer." "Det räcker inte med en semla på fettisdan och en lussebulle till advent". "Vi vill ha mer uppskattning". "När jag kom hit hade jag en positiv känsla - det här är en kanonarbetsplats - men sen har det gått spikrakt neråt."
Och chefen, vad säger han? Han ser inget problem överhuvudtaget.
-Jag följer avtalet. Att ta på sig skills ingår i de förväntade arbetsuppgifterna, säger Peo Carlsson som är chef över de ca 150 anställda på kundcentret i Kalmar.
Att både HTF och Farmaciförbundet är missnöjda och har avslutat förhandlingarna i oenighet med arbetsgivaren ser han inte som något problem.
Det gör däremot Anders Westholm, ombudsman på HTF i Växjö:
-När jag varit på medlemsmöte på Apotekets kundtjänst har jag gratulerat medlemmarna för att de har en väl fungerande fackklubb, och jag har beklagat att de jobbar för en arbetsgivare som inte är intresserad av att tillämpa kollektivavtalets lönedel korrekt, säger Anders Westholm.
HTF:s avtal är uppbyggda för diskussion och en strävan efter samförstånd, menar han, men i det här fallet fungerar det inte:
-Individuell lönesättning kräver att man har en bra chef och att man är överens om hur det ska gå till, annars kan det bli godtyckligt. I det här fallet spelar det ingen roll hur välutbildade och pålästa de fackliga företrädarna är eftersom arbetsgivaren inte vill förhandla. Det är svagheten i de löneavtal vi har, säger han.
Detta gäller särskilt i avtalet med Apoteket, menar ombudsmannen. Skrivningen när det gäller mer kvalificerade arbetsuppgifter är här luddigare uttryckt än i de flesta av HTF:s övriga avtal. Vanligtvis brukar det uttryckligen stå att mer kvalificerade och ansvarskrävande arbetsuppgifter ska ge utslag i högre lön. I Apotekets avtal står inte den exakta formuleringen, utan det står att avtalet ska ge lägst 2,4 procent "i enlighet med principerna" i avtalet, och där står det i sin tur om vad lönen ska grundas på, bl a arbetsuppgifternas innehåll, svårighetsgrad och ansvar.
Anders Westholm är bekymrad. Han och hans kollegor har sett en utveckling där fler arbetsgivare bara läser procentsatsen i avtalet och struntar i skrivningarna runtomkring.
-Förr var det några få som var notoriskt dåliga på att följa avtalet, nu tycker vi att det är fler. Hur hanterar vi det i framtiden? Vad gör vi som facklig organisation?
För ett problem kan det bli. Några HTF-medlemmar i Kalmar har sagt att de ska lämna förbundet om facket inte kan göra något åt lönen. Då kan man lika gärna förhandla själv, menar de.
Yvonne Edström sitter med ryggen åt panoramafönstret som skiljer henne från havsvindarna i Kalmarsundet. Här, i Kalmar Science Park, i en modern byggnad med fantastisk utsikt över sundet och Ölandsbron, har Apoteket byggt upp sitt kundcenter som ska betjäna kunder i hela landet. Yvonne Edström ska ta 25 samtal varje timme (eller rättare sagt varje 55 minuter eftersom hon har rätt till 5 minuters rast varje timme). När hon suttit vid telefonen i många många timmar kan hon känna att, nej... inte ett samtal till...
-Arbetsgivaren vet att vi vill ta på oss skills för att få göra något annat och komma ifrån det slitsamma telefonarbetet. Det är väl därför vi inte får nån lönehöjning för det, säger Yvonne Edström.
Flera av dessa skills tar längre tid än vanliga kundtjänstsamtal, och många menar att man ligger sämre till vid löneförhandlingarna om man har många extrauppgifter eftersom de sänker statistiken - det går helt enkelt inte att ta lika många samtal per timme. Har man sluta röka-linjen, e-handel och reklamation straffas man lönemässigt, menar facket. Detta förnekar dock chefen Peo Carlsson, han menar att han tar hänsyn till detta och inte enbart går efter statistik.
En trappa ner från det kontorslandskap där Yvonne sitter, finns receptregistrerarna. Att registrera recept är en skill, en uppgift som vissa i personalen har fått utbildning för att lära sig att sköta vid sidan av telefonjobbet. Facket tycker att denna uppgift kräver mer ansvar och kompetens än telefonjobbet och att det ska belönas. Receptregistrerarna har gått utbildning och fått göra prov för att visa att de klarar av uppgiften. Chefen, Peo Carlsson, tycker att det är en i tjänsten förväntad arbetsuppgift som ska klaras av.
Per Skoglund tar emot recept som lämnats in till något ombud ute i landet, kollar att allt verkar okey, att det inte är något konstigt med till exempel medicindos eller läkaren som undertecknat receptet, registrerar så att medicinen kan skickas ut till ombudet, till exempel en affär på landsbygden. I sista hand kontrolleras receptet av en utbildad farmaceut, så att inget blir fel. Per, som många andra jag pratar med, har fått gå ner i lön för att få jobb på Apotekets kundtjänst. Det är en låglönebransch och arbetsmarknaden i Kalmar gör det inte lättare. Man får ta det man får.
- På det jobb jag hade för fem år sen hade jag en tusenlapp mer, men ansvarsmässigt är det här högre. Det är viktigt att det inte blir fel läkemedel, säger Per Skoglund.
Per är irriterad på arbetsgivarens lönesättning - inte minst detta att man avrundar lönehöjningen neråt, inte uppåt. Det hade kostat arbetsgivaren 2:50 i månaden att göra Per Skoglund betydligt nöjdare än han är idag. Med 2:50 mer hade han fått exakt 2,4 procents höjning, nu fick han lite mindre och att arbetsgivaren avrundade neråt - inte uppåt - irriterar Per. Ett gott resultat på jobbet borde ge åtminstone 2,4 procent, tycker Per.
Av de 55 HTF-medlemmar som facket förhandlade för fick 30 mindre än 2,4 procents höjning, så Per Skoglund är långt ifrån ensam. Överhuvudtaget var det ingen lätt uppgift för facket att förhandla. När Anna Ekergren och Helena stenmark kom till förhandlingen hade chefen redan lagt ut en stor del av lönehöjningen som han tyckte att det skulle fördelas.
-När vi började förhandla hade vi 80 kronor att fördela på 55 medlemmar. Resten hade arbetsgivaren redan lagt ut, och vi vill ju inte sänka någon medlem, berättar Anna Ekergren, som är ordförande i fackklubben.
Anna har själv flera extra uppgifter utöver vanliga samtal. Hon tar till exempel emot samtal på sluta röka-linjen, något som tar betydligt längre tid än vanliga samtal. Och att hon har reklamationer har också visat sig vara negativt.
-Det har hänt att jag inte fått ledigt just för att den kompetensen behövdes under den tidpunkten, berättar Anna Ekergren.
Så, varför ta på sig extra arbetsuppgifter överhuvudtaget?
På den frågan finns det ett givet svar: De anställda vill ha variation i arbetsuppgifterna. Det är inga problem för arbetsgivaren att hitta personer som vill ta på sig så kallade skills, oavsett om det betalar sig eller inte. Det är dilemmat.
Det muttras bland headseten, och inte blir det bättre av att det just dykt upp ett helt nytt schema som ser helt annorlunda ut än det de jobbar efter i dag. Men det är en helt annan historia. Facket på Apotekets kundtjänst har mycket att göra.
Ur avtalet"
Medarbetarnas utbildning, erfarenhet och kompetensutveckling är av stor betydelse för företagets produktivitet och förnyelse."
"Det ligger i avtalets anda att parterna vinnlägger sig att komma överens." "
Lönesättningen och lönestrukturen i företaget ska upplevas som rättvis och objektiv."Ur avtalet för Apoteksbolaget
