Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Inte dyrare att placera etiskt

Sif har länge diskuterat etiska regler i aktieplaceringar. Nu är förbundet största investerare i TCO:s etiska fond. 30 av fondens 100 miljoner står Sif för. Men det är bara en liten del av förbundets placeringar, som förra året var värda tio miljarder kronor.
Publicerad
TCO:s etiska fond har till uppgift att omsätta etiska tankar i praktiken. Det gör man genom att välja bort företag som bland annat bryter mot internationella konventioner om mänskliga rättigheter när pengar ska placeras.
Fonden har varit igång i fjorton månader, och hittills visar jämförelser att man inte förlorar ekonomiskt på att placera etiskt.
- Men till exempel vapen är inte bortplockat. Det skulle se konstigt ut om man som organisation är för försvar och allmän värnplikt, men emot vapen, säger Gösta Karlsson, Sifs representant i placeringsrådet.
Däremot försöker man sålla bort företag som bryter mot internationella konventioner om mänskliga rättigheter. Därför har man inga investeringar i Asien, där det är svårt att kontrollera hur företagen och framför allt underleverantörerna sköter sig.
- Det är Skandia som förvaltar pengarna och gör sociala etiska kontroller. Dessutom diskuterar vi i etiska råd och företagen måste fylla i frågeformulär. Jag tror att det är ett överlevnadsargument för de enskilda företagen att svara ärligt på frågorna, säger Gösta Karlsson.
Sif beslutade för fyra år sedan att ta etisk hänsyn vid placeringar. Men det är svårt att kontrollera med de knappa resurser som placeringsrådet har.
- Vi gjorde upphandling i TCO:s etiska fond för ett och ett halvt år sedan för att se om man kan förbättra och systematisera den etiska upphandlingen. Vi har mycket respekt för det här området. Man ska inte slå sig för bröstet och säga att man kan det, säger Magnus von Koch, kapitalförvaltare på Sif.
I slutet av året ska man göra en grundligare utvärdering av den etiska fonden, och se över kriterierna man jobbar efter.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.