Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Inget fel begånget av Folksam

Över 20 000 pensionerade Unionenmedlemmar drabbas av Folksams kraftiga reducering av ersättningen i sin "begravningsförsäkring".
- Om den som tagit försäkringen trott att det är ett slags sparande så är det ett stort misslyckande både från fackets och Folksams sida att man inte informerat nog tydligt om det här, säger Camilla Bratt på Konsumenternas försäkringsbyrå.
Anita Täpp Publicerad 26 oktober 2009, kl 14:19

Folksam har sålt den aktuella grupplivförsäkringen, som ska täcka kostnaden för den egna jordfästningen, till medlemmar i fackförbund och andra organisationer sedan 1985.

Av de i dag totalt 420 000 pensionärer som har tecknat livförsäkringen, är 21 400 Unionenmedlemmar.

Enligt uppgift i Aftonbladet kostar en normal jordfästning med kista, sten och bouppteckning runt 30 000 kronor.

Livförsäkringen innebär att de flesta dödsbon i dag får 31 800 kronor i ersättning när försäkringstagaren dör. Men nu har Folksam Liv beslutat att stänga försäkringen för nyteckning från årsskiftet och sänka ersättningen med mer än 40 procent, för de flesta till 18 000 kronor, från den 1 januari 2011.

Enligt Folksam är anledningen till att man sänker ersättningen att intresset bland yngre pensionärer är för litet för att försäkringen ska gå ihop.
- Den här försäkringen är ju lite speciell i och med att alla som tecknat den ska ha ersättning så småningom. Och om en person tecknar den i januari och avlider en månad senare så får dödsboet lika mycket i ersättning som det dödsbo vars anhörig betalt premier i trettio år, säger Christer Landelius, förbundsansvarig på Folksam.

- Då krävs att tillräckligt många försäkringstagare kommer med hela tiden så att man har täckning för den ersättning som betalas ut. Men tyvärr har inte intresset varit tillräckligt stort och vi vet av kundundersökningar att morgondagens pensionärer inte heller är lika intresserade av det här.

Efter att ha höjt premierna ett antal gånger har nu alltså Folksam beslutat sänka ersättningen i stället.

Många har upprörts över beslutet.

Men enligt Camilla Bratt, på Konsumenternas försäkringsbyrå, har Folksam inte gjort något juridiskt fel.
- Försäkringsvillkor och priset för gruppförsäkringen har förhandlats fram av Folksam och facket. Men gruppförsäkringar är, liksom nästan alla försäkringar, ettårsavtal och då kan villkor och pris ändras när avtalstiden går ut. Man kan jämföra det med exempelvis en bilförsäkring som gäller i ett år.

- Den premie man betalar täcker alltså bara den risk som finns under det närmaste året. Och om man inte dör under det året så har man så att säga förbrukat produkten.

Camilla Bratt menar att om det är så som det framstått i media, att många trott att försäkringen fungerat som ett sparande till den egna begravningen, så har både Folksam och facket gjort sig skyldiga till en grov informationsmiss.
- Men de flesta av oss vet alldeles för lite om allt som berör den finansiella sektorn, oavsett om det gäller försäkringar eller tjänstepensionen. Vi borde få lära oss sådant här redan i skolan, men det får vi ju tyvärr inte.

Att Folksam som helhet gått bra, man tjänade 18,3 miljarder kronor på sina livförsäkringar i fjol, har ingen betydelse i sammanhanget, säger Camilla Bratt.
- Folksam är ett ömsesidigt bolag, vilket innebär att alla försäkrade äger bolaget, och det finns klara direktiv om att varje försäkringskollektiv i bolaget måste gå ihop.

Christer Landelius säger:
- Vi är skyldiga enligt föreskrifter i försäkringsrörelselagen att se till att varje försäkringsgren bär sig själv. Vi får alltså inte ta från andra försäkringstagare för att finansiera det här.

Han håller inte med om att Folksams information varit undermålig.
- Möjligtvis var vi lite otydliga på 1980-talet men det har vi inte varit under de senaste tjugo åren. Sedan kan man aldrig informera för mycket och man vet heller aldrig hur olika individer tolkar informationen. Men det står i försäkringsvillkoren, att det här är ett ettårigt avtal.

Men med tanke på den stora upprördhet som blev följden av ert beslut, kommer ni att bli tydligare i er information framöver?
- Jag tycker att vi redan har tillräckligt tydlig information i dag, säger Christer Landelius.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.