70- och 80-talets demokratisering av arbetslivet med "platta hierarkier" och självstyrande grupper i bilfabrikerna har under senare hälften av 90-talet ersatts med allt högre krav på de anställda som blivit kvar efter alla nerskärningar. Känslan av att kunna påverka sin arbetssituation har minskat. Hoppet om att den nya tekniken skulle erbjuda ett fritt och självständigt arbete raderades av bristen på viloperioder och eftertanke i IT-bolagens tjurrusningar.
Professor töres Theorell, chef för Institutet för psykosocial medicin, tar upp de här frågorna i en ny bok, "Är ökat inflytande på arbetsplatsen bra för folkhälsan?". Svensk och internationell forskning visar att så är fallet. Höga krav i jobbet är okej om de förenas med ett stort beslutsutrymme för den anställde. Utan ett sådant inflytande, eller när personer mister den kontroll de haft, ökar risken för hjärtinfarkt och andra sjukdomar.
Professor Theorell uppger att brist på kontroll och inflytande ökar risken för långtidssjukskrivning (längre än 60 dagar) med ca 30 procent. Det har han kommit fram till genom att studera SCB:s arbetsmiljöundersökningar.
Värst drabbade är kvinnor som saknar stöd från både arbetskamrater och chef och har små möjligheter att påverka sin arbetssituation. De har 80 procents överrisk för långtidssjukfrånvaro. Nästan lika hårt drabbade är män som odlar kontaktar med sina överordnade men har dåligt stöd från kolleger. Theorell kallar dem pinnebergare, ett snällare namn för karriärister eller rövslickare.
Uppenbarligen finns det i många företag möjligheter att påverka arbetsvillkoren, men personalen upplever det inte så. Stöd från kolleger och arbetsledning - och en tydlig struktur för dialog - är nödvändigt för att kunna utöva verkligt inflytande och hantera konflikter. Bra gruppanda, rimliga krav och makt över sitt eget arbete borde prägla varje arbetsplats.
Då kan misstagen från arbetsplatsdemokratins gyllene år undvikas. Det var inte alltid experimenten ledde till färre sjukdagar. Vissa självstyrande grupper satsade hellre på långa raster än ett lugnt tempo i monteringen. Det ökade stressen hos somliga.
Både TCO och Töres Theorell lyfter fram Stora Enso som ett bra arbetsmiljöexempel. Företagets hälsoprogram syftar till att 40 procent av personalen år 2005 inte ska ha en enda sjukdag, vilket väntas spara 200 miljoner kronor. En enkät till koncernens 35 000 anställda i olika länder visar att dialog är en bättre metod för konfliktlösning än att låta chefen ensam ta itu med problemen. Den demokratiska lösningen skapar minst stress och lägst sjukfrånvaro.
Över hälften av småföretagen bryter mot arbetsmiljölagen, visar Sifs uppsökande verksamhet. De bedriver inget systematiskt arbetsmiljöarbete. Hos 40 procent av besökta företag är varken ledning eller anställda engagerade i frågan. Samtidigt vittnar man om problem med stress, brister i ledarskap och organisation och tydlighet vad gäller ansvar och befogenheter.
Friska arbetsplatser är ett måste för folkhälsan.
BJÖRN ÖIJER
Professor töres Theorell, chef för Institutet för psykosocial medicin, tar upp de här frågorna i en ny bok, "Är ökat inflytande på arbetsplatsen bra för folkhälsan?". Svensk och internationell forskning visar att så är fallet. Höga krav i jobbet är okej om de förenas med ett stort beslutsutrymme för den anställde. Utan ett sådant inflytande, eller när personer mister den kontroll de haft, ökar risken för hjärtinfarkt och andra sjukdomar.
Professor Theorell uppger att brist på kontroll och inflytande ökar risken för långtidssjukskrivning (längre än 60 dagar) med ca 30 procent. Det har han kommit fram till genom att studera SCB:s arbetsmiljöundersökningar.
Värst drabbade är kvinnor som saknar stöd från både arbetskamrater och chef och har små möjligheter att påverka sin arbetssituation. De har 80 procents överrisk för långtidssjukfrånvaro. Nästan lika hårt drabbade är män som odlar kontaktar med sina överordnade men har dåligt stöd från kolleger. Theorell kallar dem pinnebergare, ett snällare namn för karriärister eller rövslickare.
Uppenbarligen finns det i många företag möjligheter att påverka arbetsvillkoren, men personalen upplever det inte så. Stöd från kolleger och arbetsledning - och en tydlig struktur för dialog - är nödvändigt för att kunna utöva verkligt inflytande och hantera konflikter. Bra gruppanda, rimliga krav och makt över sitt eget arbete borde prägla varje arbetsplats.
Då kan misstagen från arbetsplatsdemokratins gyllene år undvikas. Det var inte alltid experimenten ledde till färre sjukdagar. Vissa självstyrande grupper satsade hellre på långa raster än ett lugnt tempo i monteringen. Det ökade stressen hos somliga.
Både TCO och Töres Theorell lyfter fram Stora Enso som ett bra arbetsmiljöexempel. Företagets hälsoprogram syftar till att 40 procent av personalen år 2005 inte ska ha en enda sjukdag, vilket väntas spara 200 miljoner kronor. En enkät till koncernens 35 000 anställda i olika länder visar att dialog är en bättre metod för konfliktlösning än att låta chefen ensam ta itu med problemen. Den demokratiska lösningen skapar minst stress och lägst sjukfrånvaro.
Över hälften av småföretagen bryter mot arbetsmiljölagen, visar Sifs uppsökande verksamhet. De bedriver inget systematiskt arbetsmiljöarbete. Hos 40 procent av besökta företag är varken ledning eller anställda engagerade i frågan. Samtidigt vittnar man om problem med stress, brister i ledarskap och organisation och tydlighet vad gäller ansvar och befogenheter.
Friska arbetsplatser är ett måste för folkhälsan.
BJÖRN ÖIJER
