-- Tjänstemännen fick högre lönelyft bland annat för att antalet i yrken med hög lön ökat och på att det var brist på arbetskraft i en del tjänstemannayrken. Tidigare skapade det här spänningar mellan fackförbunden inom industrin, säger Göran Nilsson, kanslichef hos Facken inom industrin, som skrivit en rapport: Facit efter 10 år med Industriavtalet.

I början av tioårsperioden var tjänstemännens lönepåslag runt en procentenhet högre arbetarnas. Kring millennieskiftet låg tjänstemännen två procentenheter över och därefter har skillnaderna minskat. 2005 och 2006 var tjänstemännens procentuella lönepåslag bara något högre än arbetarnas löneökningar, enligt rapporten.

Reallönerna har under tiden med Industriavtalet ökat med 2,2 procent i genomsnitt per år för de industrianställda. Rapporten har inte delat upp reallönehöjningarna mellan arbetare och tjänstemän, men eftersom de procentuella påslagen varit större för tjänstemän så har tjänstemännens reallöneökningar varit större än 2,2 procent och arbetarnas mindre.

Reallönerna har ökat mer under Industriavtalet än under de föregående tjugo åren. Mellan 1978 och 1997 steg reallönerna med i genomsnitt 0,5 procent medan de gick upp mer än fyra gånger så mycket under tiden mellan 1998 och 2007.

Jämfört med övriga Europa har reallönerna ökat mer i Sverige under de senaste tio åren. Under de två föregående årtiondena var det tvärtom.

Genomsnittet i Europa var 1,4 procent per år. Tre länder, Storbritannien, Norge och Finland, har dock haft bättre reallöneutveckling än Sverige. Under tjugoårsperioden före låg Europas länder ungefär på samma nivå medan reallönestegringen i Sverige bara var en tredjedel av det.

Samtidigt som reallönerna under industriavtalets tid ökat med bortåt 25 procent så har industriproduktionen gått upp med 70 procent och det är dubbelt så mycket som under tjugoårsperioden före. Det är dessutom tre gånger så hög ökningstakt som i övriga Europa. I världen är det bara Sydkorea som ökat industriproduktionen mer än Sverige.

Under de senaste tio åren har även produktiviteten ökat mer än tidigare och mer än i de allra flesta länder i världen. Produktivitet är ett mått på effektivitet. Ökad produktivitet innebär att det blir billigare att tillverka en vara och att färre anställda klarar att tillverka fler varor.
Under åren med Industriavtalet har även samhällsekonomin utvecklats positivt. BNP har ökat mer än tidigare och BNP:s ökningar har varit större än i Västeuropa. Dessutom har industrins betydelse i samhällsekonomin stärkts.

- Allt beror naturligtvis inte på Industriavtalet, men det har bidragit till den positiva utvecklingen, säger Göran Nilsson på Facken inom industrin.