Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Industrin starkare än vid förra avtalsrörelsen

Svensk industri har ett något bättre konkurrensläge än för tre år sedan. Svaga investeringar kan dock hota produktiviteten på längre sikt. Det hävdar Industrins ekonomiska råd i en färsk rapport. <br />
Publicerad
- På det hela ser det mycket bra ut. Vi kommer från ett mycket starkt konkurrensläge, sade Pontus Braunerhjelm, nationalekonom och knuten till Industrins ekonomiska råd. Konkurrenskraften kan komma att försvagas något men det är utifrån ett starkt utgångsläge.
Rapporten konstaterar att industrins produktionsandel är fortsatt stor, 20 procent, vilket är lika mycket som i början av 80-talet. Och den står för störst del av exporten.
- Industrin har en särskild roll i lönerörelsen. Dels för att den är så stor och dels för att den är så konkurrensutsatt, sade Olle Djerf i Industrins ekonomiska råd.
Han konstaterar att löneökningarna åren 1998-2005 har uppgått till 3,5 procent per år, vilket är lägre än under perioden 1992-1997. Han kunde också se att reallönerna stigit med 2,5 procent per år sedan 1992. Det kan jämföras med många andra länder i OECD, där reallönerna stigit klart mindre och i länder som Tyskland och USA, där reallönerna sjunkit de senaste åren.
Löneökningarna har medfört att industrins kostnader för arbetskraft de senaste två avtalsperioderna har stigit i samma takt som i Danmark och Storbritannien och i något högre takt än i euroområdet. Men under samma tid har produktiviteten i industrin ökat, särskilt i teleproduktindustrin. Om man därför räknar arbetskraftskostnad per producerad enhet så har svensk tillverkningsindustri bland de lägsta kostnaderna i OECD, klart lägre än USA, Storbritannien, Tyskland och övriga nordiska länder. Rapporten påpekar också att inflationen är lägre än för genomsnittet i OECD.
De hot som svensk industri står inför är en hårdnande konkurrens inom den mellanspecialiserade nivå som svensk industri är mest verksam i. Dessutom kan en avmattad internationell konjunktur, stigande krona och ökad konkurrens om investeringsmedel minska marginalerna.
På längre sikt riskerar industrins låga realkapitalinvesteringar att påverka produktiviteten negativt. Industrins låga investeringar trots historiskt stora sparandeöverskott är enligt rapportförfattarna ett problem som de inte har någon förklaring till.
- Det kan finnas ett förtroendegap. Att man inte tror på svensk industri på lång sikt, säger Pontus Braunerhjelm.
Även utlandsinvesteringar, outsorcing, har sjunkit de senaste åren.
Industrins ekonomiska råd är en från parterna oberoende rådgivande expertgrupp som bland annat gör analyser inför avtalsrörelserna.
THOMAS HELDMARK

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.