- På det hela ser det mycket bra ut. Vi kommer från ett mycket starkt konkurrensläge, sade Pontus Braunerhjelm, nationalekonom och knuten till Industrins ekonomiska råd. Konkurrenskraften kan komma att försvagas något men det är utifrån ett starkt utgångsläge.
Rapporten konstaterar att industrins produktionsandel är fortsatt stor, 20 procent, vilket är lika mycket som i början av 80-talet. Och den står för störst del av exporten.
- Industrin har en särskild roll i lönerörelsen. Dels för att den är så stor och dels för att den är så konkurrensutsatt, sade Olle Djerf i Industrins ekonomiska råd.
Han konstaterar att löneökningarna åren 1998-2005 har uppgått till 3,5 procent per år, vilket är lägre än under perioden 1992-1997. Han kunde också se att reallönerna stigit med 2,5 procent per år sedan 1992. Det kan jämföras med många andra länder i OECD, där reallönerna stigit klart mindre och i länder som Tyskland och USA, där reallönerna sjunkit de senaste åren.
Löneökningarna har medfört att industrins kostnader för arbetskraft de senaste två avtalsperioderna har stigit i samma takt som i Danmark och Storbritannien och i något högre takt än i euroområdet. Men under samma tid har produktiviteten i industrin ökat, särskilt i teleproduktindustrin. Om man därför räknar arbetskraftskostnad per producerad enhet så har svensk tillverkningsindustri bland de lägsta kostnaderna i OECD, klart lägre än USA, Storbritannien, Tyskland och övriga nordiska länder. Rapporten påpekar också att inflationen är lägre än för genomsnittet i OECD.
De hot som svensk industri står inför är en hårdnande konkurrens inom den mellanspecialiserade nivå som svensk industri är mest verksam i. Dessutom kan en avmattad internationell konjunktur, stigande krona och ökad konkurrens om investeringsmedel minska marginalerna.
På längre sikt riskerar industrins låga realkapitalinvesteringar att påverka produktiviteten negativt. Industrins låga investeringar trots historiskt stora sparandeöverskott är enligt rapportförfattarna ett problem som de inte har någon förklaring till.
- Det kan finnas ett förtroendegap. Att man inte tror på svensk industri på lång sikt, säger Pontus Braunerhjelm.
Även utlandsinvesteringar, outsorcing, har sjunkit de senaste åren.
Industrins ekonomiska råd är en från parterna oberoende rådgivande expertgrupp som bland annat gör analyser inför avtalsrörelserna.
THOMAS HELDMARK