- Det är synd att Amnesty lånar sitt varumärke till en rapport som säger så lite. Man gör sig till ett språkrör för företagen, säger Sasja Beslik, chef för Bancos etiska fonder.
Han kommenterar den undersökning där Amnesty Business Group låtit 143 företag svara på frågor om sitt arbete för mänskliga rättigheter.
75 procent av företagen säger sig ha en policy för mänskliga rättigheter. Det anser Emma Ihre på Amnesty vara ett tecken på att insikten om vikten av mänskliga rättigheter är god. Särskilt bra resultat får industrin.
Men rapporten bygger enbart på vad företagen säger om sig själva. Någon policy har Amnesty inte läst. Inte heller har Amnesty träffat några företagsrepresentanter. Det försvagar resultaten kraftigt menar Sasja Beslik.
- Det går inte att lita på vad företagen säger om sig själva. Särskilt inte om de vägrar att offentliggöra resultaten. Man måste aktivt kontrollera hur företagen faktiskt agerar i riskområden, säger han.
Endast tre av 110 företag har gått med på att offentliggöra sitt deltagande i undersökningen. Majoriteten svarar också att de inte vill låta någon utomstående granska deras arbete med mänskliga rättigheter.
- Det är pinsamt och sänker trovärdigheten ännu mer, säger Beslik.
Som chef för Bancos etiska fonder värderar Sasja Beslik företag ur etisk synpunkt. Han har ett nätverk av organisationer för att informera sig om sociala missförhållanden runt om i världen. Hans erfarenhet är inte att industrin är bättre på etik än andra näringsgrenar i Sverige, säger han.
Nyligen kastade Banco etiska fonder ut Clas Ohlson ur portföljen sedan man ansett att deras policy om mänskliga rättigheter saknade täckning.
På Amnesty säger Emma Ihre att mänskliga rättigheter är ett nytt område och att ett av syftena var att lyfta fram goda exempel.
Sasja Beslik instämmer att syftet är gott. Men, säger han:
- Ibland är det kanske bättre att inte göra något alls än att presentera något som har så lite substans.
THOMAS HELDMARK
Han kommenterar den undersökning där Amnesty Business Group låtit 143 företag svara på frågor om sitt arbete för mänskliga rättigheter.
75 procent av företagen säger sig ha en policy för mänskliga rättigheter. Det anser Emma Ihre på Amnesty vara ett tecken på att insikten om vikten av mänskliga rättigheter är god. Särskilt bra resultat får industrin.
Men rapporten bygger enbart på vad företagen säger om sig själva. Någon policy har Amnesty inte läst. Inte heller har Amnesty träffat några företagsrepresentanter. Det försvagar resultaten kraftigt menar Sasja Beslik.
- Det går inte att lita på vad företagen säger om sig själva. Särskilt inte om de vägrar att offentliggöra resultaten. Man måste aktivt kontrollera hur företagen faktiskt agerar i riskområden, säger han.
Endast tre av 110 företag har gått med på att offentliggöra sitt deltagande i undersökningen. Majoriteten svarar också att de inte vill låta någon utomstående granska deras arbete med mänskliga rättigheter.
- Det är pinsamt och sänker trovärdigheten ännu mer, säger Beslik.
Som chef för Bancos etiska fonder värderar Sasja Beslik företag ur etisk synpunkt. Han har ett nätverk av organisationer för att informera sig om sociala missförhållanden runt om i världen. Hans erfarenhet är inte att industrin är bättre på etik än andra näringsgrenar i Sverige, säger han.
Nyligen kastade Banco etiska fonder ut Clas Ohlson ur portföljen sedan man ansett att deras policy om mänskliga rättigheter saknade täckning.
På Amnesty säger Emma Ihre att mänskliga rättigheter är ett nytt område och att ett av syftena var att lyfta fram goda exempel.
Sasja Beslik instämmer att syftet är gott. Men, säger han:
- Ibland är det kanske bättre att inte göra något alls än att presentera något som har så lite substans.
THOMAS HELDMARK
