-Vi har hållit på i tre månader med förhandlingar. När vi får ett bud som vi inte kan acceptera finns bara ett val, att varsla om konflikt, säger Tommy Mases, förhandlingschef på HTF.

HTF är missnöjd med budet på flera punkter:
Individens garanterade löneökning är för låg. I medlarnas bud var garantin endast 340 kronor det första året. Det är en dryg hundralapp under vad LO-förbundet Handels fått i sitt avtal med samma arbetsgivare.
Både HTF och Handels har stora lågavlönade grupper på området.
HTF anser också att höjningen av minimilönerna (lägstlönerna) är för låg i förslaget. Det ligger mellan 700 och 800 kronor lägre än vad förbundet krävt.
-Vi är inte heller nöjda med fördelningen av den totala nivån, säger Tommy Mases.
I en första omgång tar HTF ut 1 500 medlemmar i strejk. Den bryter ut klockan sex på morgonen onsdagen den 9 maj. Bland annat IKEA Svenska AB, ICA Sveriges Centrallager, Ahlsell ABs Centrallager samt Onninen ABs huvudkontor och lager är berörda av varslet.

Om HTF inte får ett avtal efter en veckas strejk trappas konflikten upp. Måndagen den 14 maj utökas strejken. Och i ett tredje steg tas alla medlemmar på området ut i strejk den 21 maj.

Förhandlingarna gäller 50 000 tjänstemän inom handeln. Av dessa är 75 procent kvinnor. Många av dem är lågavlönade och tjänar under 20 000 kronor i månaden. För dessa är en ordentlig garanterad löneökning mycket viktig. Likaså är det viktigt att lägstlönerna höjs.
På båda dessa punkter ligger medlarnas förslag flera hundralappar under HTF:s krav.

Svensk Handel sa också nej till budet.
-Strukturen på lönenivån är inte helt optimal, säger förhandlingschef Bo Cederlöf.
Arbetsgivarna resonemang bygger på antagandet att det sker en löneglidning, löneökningar vid sidan av avtalets fördelning. De bedömer den till 0,5 procent per år. Därför vill de sänka de löneökningar som fördelas i lokala förhandlingar med lika mycket. Arbetsgivarna vill att avtalet hamnar 8,7 procent på 3 år. De påstår att de berörda ändå kommer få ut 10,2 procent på grund av löneglidning och därmed få lika stora lönelyft som avtalen inom industrin ger.
Arbetsgivarna föreslår att det finns kontrollstationer i avtalet varje år. Där ska parterna kontrollera att lönenivån i hela branschen har ökat med 0,5 mer än vad avtalet ger.
En konsekvens av arbetsgivarnas resonemang är att företag som går dåligt inte behöver höja lönerna med mer än 8,7 procent på tre år, under förutsättning att andra företag som går bra höjer lönerna med mycket mer.

Från löntagarnas sida är denna konstruktion betänklig eftersom det ökar löneskillnaderna i branschen. Personer med samma arbetsuppgifter kan få olika stora löneökningar beroende på hur bra företaget går. Löntagarna och fackklubbarna har heller inte något starkt inflytande över löneglidningen. Ur löntagarnas synvinkel är det viktigt att löneökningarna fördelas i förhandlingar.

Svensk Handel är inte heller nöjt med medlarnas förslag till garantibelopp och nya lägstlöner. De tycker att för stor andel av löneökningarna låses till dessa höjningar och för lite finns att fördela i förhandlingar om individens löner eller fritt av arbetsgivaren i form av löneglidning.
Medlarnas förslag i arbetstidsfrågan gillas inte heller av arbetsgivarna, som vill kunna öka det maximala övertidsuttaget från 150 timmar om året till 200. Arbetsgivarna vill också förändra den begränsningsperiod som säger att arbetstiden ska vara i genomsnitt 40 timmar i veckan beräknat på en fyraveckorsperiod. Arbetsgivaren vill att den genomsnittliga arbetstiden ska räknas ut på 26 veckor.


Läs mer på HTF:s hemsida
HTF:s pressmeddelande