Många tjänster skattefinansieras i Sverige. Främst är det utbildning, barnomsorg, vård och omsorg, men också kollektivtrafik, vägar med mera. Skattefinansierade tjänster innebär en omfördelning av resurser över människors livscykel och mellan grupper av människor. I en bred definition är det varje hushålls behov som definierar vad som räknas som en hushållsnära tjänst, oavsett om den utförs i hemmet eller utanför hemmet. En snäv definition avgränsar vilka tjänster som inkluderas. Den definition som vi menar är relevant att pröva i en modell med lägre beskattning är hushållsnära tjänster i hemmet. Begränsningen tar hänsyn till att andra tjänster, i princip de som utförs utanför hemmet, redan finns tillgängliga genom offentlig sektor eller att det finns att köpa på en befintlig tjänstemarknad.
Möjligheten att få hjälp med hushållsnära tjänster har försämrats de senaste åren. En anledning är att den svenska offentliga sektorn inte i samma utsträckning som tidigare tillhandahåller just hemtjänst. Kommunerna har hårdare regler för skattesubventionerad hemtjänst idag. Dessa hårdare regler hänger ihop med att de äldre är allt friskare, allt längre upp i åldrarna. Men det betyder inte att behovet av hushållsnära tjänster helt försvunnit. Den stora puckeln av 40-talister som börjar bli pensionärer och som förväntas bo kvar hemma längre förväntas kräva olika nya former av hushållsnära tjänster.
En grupp som har svårt att få tiden att räcka till är småbarnsföräldrar. Trots att båda parterna i ett hushåll ofta arbetar idag så har kvinnor generellt sett fortfarande huvudansvaret för hushållsarbetet. För att klara av detta dubbla ansvar är det många kvinnor som arbetar deltid. Man kan säga att dessa kvinnor subventionerar hushållsarbete i samhället motsvarande den tid de avstår från lönearbete. Andra viktiga skäl att pröva ett system med skattesubventioner är att skapa ordning och reda för köpare och säljare av hushållsnära tjänster. Flera studier visar att hushållsnära tjänster som inte subventioneras utförs som så kallade svarta jobb. Var tredje person uppger enligt en undersökning av Demoskop, som skatteverket står bakom, att de köpt svarta tjänster. Miljardbelopp i skatteintäkter undanhålls på detta sätt.
Men skulle inte ökade subventioner av tjänster enbart gynna höginkomsttagare?
Skatteverkets rapport visar att höginkomsttagare inte sticker ut som stora köpare av svarta tjänster. Om man tänker efter så är det inte så förvånande eftersom dom troligen har råd att köpa hushållsnära tjänster på "den vita" marknaden, till skillnad från de flesta andra. Svenskt Näringsliv har i en rapport redovisat att varannan person accepterar hushållsnära tjänster, och att majoriteten föredrar "vita tjänster". Kvinnor är mer intresserade än män av hjälp i hemmet, och det är dubbelt så många i storstäderna jämfört övriga landet som köper dessa tjänster, det visar en rapport från Nordea. I genomsnitt köper sju procent av hushållen i Sverige hushållsnära tjänster (städning, trädgårdsskötsel, barntillsyn). Detta är inte heller förvånande då ensamhushållen är många i storstäderna, och den kvinnliga förvärvsfrekvensen är hög.
Vad kan vi förvänta oss för effekter av subventionerade hushållsnära tjänster i Sverige? De är självklart beroende av hur systemet utformas och storleken på subventionen. Våra nordiska grannar, och andra länder i Europa, har sedan mitten av 1990-talet prövat olika modeller med subventionering av hushållsnära tjänster. De studier HTFs styrelse tagit del av (bland annat Konjunkturinstitutets) visar att en skattereduktion med 50 procent inte bedöms påverka de offentliga finanserna.. Nordea bedömer att skatteintäkterna skulle öka. Industrifakta redovisar att hushållens köp av "vita" hantverks- och byggnadstjänster ökade med miljardbelopp genom ROT-avdragen. Nettoeffekten av en permanent skattereduktion är svårare att beräkna men bedöms förbättra de offentliga finanserna med miljardbelopp.
Vi tror att sysselsättningseffekterna i Sverige är svårare att bedöma, men sammanfattningsvis tror vi att det kommer det att ske en omvandling från svarta till vita jobb. Eftersom Sverige redan har en hög andel sysselsatta av den vuxna befolkningen så antas effekten främst komma bland dem som har svag anknytning till arbetsmarknaden. Dom kan nu få chansen till ett jobb. En andra effekt kan vara att deltidsarbetande kvinnor (och män) kan ges möjlighet att arbeta heltid.
En viktig fråga för oss i facket är förstås att de som idag utför svartjobb åt hushåll i princip är helt utan all form av skydd. Därför bör subventionen konstrueras så att det uppmuntrar till skapandet av företag och framväxten av riktiga jobb. Det ökar förutsättningarna för att spelregler upprättas för både köpare och säljare av tjänster vilket i sin tur kan öka anställningstryggheten.
HTF har beslutat att kräva en lägre skatt på hushållsnära tjänster. Vi har valt att inte ta ställning till en specifik teknisk utformning på skattesubventionen utan vill till att börja med fokusera på syftet: att öka sysselsättningen, förhindra skattefusk och svartarbete och se till att de som utför hushållsnära tjänster får en bättre situation, reglerad av lagar och avtal. Syftet är också att ge män och kvinnor bättre möjligheter att förvärvsarbeta på lika villkor.
Vårt krav är att regeringen under året tar ställning för ett införande av en lägre beskattning av hushållsnära tjänster. Vi vill också att regeringen tillsätter en utredning som får i uppdrag att utforma skattetekniska lösningar.
Att införa en skattelindring på hushållsnära tjänster löser förstås inte alla problem men är ett viktigt steg i rätt riktning.

Holger Eriksson
ordförande i Tjänstemannaförbundet HTF