Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Högre a-kasseavgift slår hårt mot studenter och sjukskrivna

De ändrade reglerna för a-kasseavgiften slår hårt mot studenter, långtidssjukskrivna och föräldralediga. De måste betala den höjda avgiften, men får inte den skattelättnad som anställda får.<br /><br />
Publicerad
Katarina Brundenius pluggar till socionom i Malmö. Hon har inget studiemedel, eftersom hon studerat för länge, enligt Centrala studiemedelsnämndens sätt att se på saken. Hon har ingen inkomst alls - ändå måste hon betala den högre a-kasseavgiften, som är 353 kronor i månaden för HTF-medlemmar.- Som student blir man dubbelt bestraffad. Dels får man högre a-kasseavgift utan att få något jobbavdrag, sedan har de tagit bort möjligheten att få a-kassa under sommaren, säger Katarina Brundenius. Katarina Brundenius arbetade som redaktör innan hon började studera och har sedan dess varit med i HTF av bara farten. Hon uppfyller alltså arbetsvillkoret för att få a-kassa, men från och med årsskiftet går det inte längre att få ersättning under studieuppehåll, trots att hon då står till arbetsmarknadens förfogande. Däremot kan hon få a-kassa när hon är klar med sina studier, eller om hon avbryter dem, till skillnad från hennes kursare. Det studerandevillkor som fanns tidigare, och som innebar att studenter som gick med i a-kassan under studietiden kunde få lite a-kassa efter avslutade studier, har tagits bort helt och hållet. Studenter som inte jobbat och uppfyllt arbetsvillkoret innan de började studera, kommer att stå helt utan inkomst när utbildningen är klar. - För många av mina kursare finns det ju ingen som helst anledning att vara med i facket längre - alla jag pratat med kommer att gå ur. Det känns som om regeringens politik är ett medvetet sätt att få folk att gå ur facket, så egentligen borde man vara kvar av ideologiska skäl. Fast i slutändan handlar det om den ekonomiska vardagen för mig, liksom för andra människor, säger Katarina Brundenius. En ytterligare försämring för studenter är att den överhoppningsbara tiden förkortas från sju år till fem år. Studenter som av ett eller annat själ inte klarat studierna på fem år blir alltså av med rätten till a-kassa, oavsett om de jobbat innan. Sjukskrivna är en annan grupp som drabbas hårt av de nya a-kassereglerna. De måste också betala den högre a-kasseavgiften och blir inte kompenserade genom något jobbavdrag eftersom" skattereduktionen endast skall omfatta arbetsinkomster" enligt budgetpropositionen.
Är man arbetslös behöver man bara betala det lägre beloppet - men den som är arbetslös OCH sjukskriven får det riktigt tufft på grund av nya bestämmelserna. En sjukskriven arbetslös som hört av sig till tidningen uppger att kostnaderna för fack- och a-kasseavgift slukar 6,5 procent av hennes totala ersättning...Även föräldralediga måste betala högre avgift utan att kunna göra anspråk på arbetsavdraget.

Många som ringer till HTF:s jour är sjukskrivna eller studenter. De har svårt att klara att betala den högre a-kasseavgiften. Men priset för att lämna fack och a-kassa kan bli högt.

- De sjuka och studerande som går ur förbundet, betalar ett otroligt högt pris, säger Christer Lindblad, ombudsman vid avdelningskontoret i Stockholm.
- Samtidigt har jag full förståelse för att det i slutändan handlar om att ha pengar så det räcker hela månaden.
Många som ringer till HTF:s jour för att göra slut med facket, väljer ändå att stanna kvar. Av hundra samtal Christer Lindblad fått har kanske åtta, nio, lett till att medlemmen faktiskt lämnat förbundet.
- Många som vill gå ur känner inte till jobbavdraget och inkomstförsäkringen, säger han.
HTF:s inkomstförsäkring fyller på ersättningen för arbetslösa medlemmar upp till 80 procent av 33 000 kronor i månaden. Går man ur facket går man också miste om försäkringen och får alltså bara 80 procent av 18 700, oavsett om man tjänat mer än så.
Jobbavdraget får alla som har ett jobb. Men när det gäller dem som varken uppfyller kravet för inkomstförsäkring eller jobbavdrag, tryter argumenten för att stanna i facket. Men det finns skäl även för dessa att stanna i HTF:
- Går man ur som långtidssjukskriven får man ju ingen hjälp av facket om arbetsgivaren beslutar sig för att säga upp en. Och om regeringen fattar beslut om att göra a-kassan obligatorisk från nästa år, så måste en student eller föräldraledig som gått ur, börja om från början och tjäna in en ny period för att få rätt till a-kassa, säger Christer Lindblad.
- De nya reglerna visar tydligt att det ska löna sig att jobba, och det är inget fel med det. Men frågan är om det är rätt att straffa dem som av olika skäl inte kan jobba.




Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.