På hemsidan finns även adresser till handikapporganisationer i länderna som kan upplysa om tillgängliga bostäder, transportmedel samt var man kan få hjälpmedel eller personlig assistans.
Vårdnadsbidrag kan bli kvinnofälla
Sverige riskerar att få en allt större grupp bidragsberoende mödrar. Det visar en ny studie från Arbetslivsinstitutet där forskare jämfört de ekonomiska villkoren för föräldrar i Sverige och Finland. Ensamstående mödrar har sedan 90-talets ekonomiska kris fått betydligt försämrade villkor i båda länderna. Risken för ett ökat bidragsberoende anses dock vara större i Finland på grund av det vårdnadsbidrag som finns där.
-Mödrar i Sverige väljer ofta att jobba deltid när de återgår till arbetet. Finska mödrar arbetar heltid eller stannar hemma på heltid med vårdnadsbidrag, konstaterar professor Anita Nyberg, som står bakom studien.
Bland dem som väljer att vara hemma med vårdnadsbidrag i Finland dominerar lågutbildade mödrar som ofta har sämre möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden. - Valet står ofta mellan a-kassa och vårdnadsbidrag och mödrarna väljer vårdnadsbidraget. Om de går lång tid utan jobb finns en risk att de till sist hamnar utanför arbetslivet. Vårdnadsbidraget kan bli en kvinnofälla, säger Anita Nyberg.
Stockholm mest jämställt
Stockholm är landets mest jämställda kommun, därefter följer Sundbyberg, Nacka och Vaxholm. Sämre ställt med jämställdheten är det i glesbygdskommuner som Vansbro, Haparanda och Åsele. Det visar en rapport från Statistiska centralbyrån där man tagit hänsyn till bland annat utbildningsnivå, inkomst, utnyttjande av föräldrapenning samt ohälsotal.
Den höga placeringen för kommunerna i Storstockholm förklaras av en liten skillnad för kvinnor och män i andel högutbildade och andel sysselsatta. Andra faktorer är att könsfördelningen mellan olika branscher är jämn och ohälsotalen låga. Den faktor som har störst negativ inverkan på SCB:s jämställdhetsindex är om pappor är dåliga på att ta ut föräldraledighet.
Tänk om
Under hela 2006 kommer Arbetets museum i Norrköping att visa olika utställningar under temat funktionshinder. Först ut i serien av fem utställningar är Tänk om - berättelser om funktionshinder. I utställningen berättar 15 personer om sina liv som funktionshindrade. Berättelserna kretsar kring identitet, exil, arbete, vardag och motstånd.
De fyra övriga utställningarna som kommer att visas går under temat; En särskild utställning om särskilda barn, Våga synas, Syskon och Måndagar på egna ben.
Press utan mångfald
13 av 20 tidningsföretag arbetar inte för mångfald på det sätt lagen kräver. Det konstaterar den antirasistiska kulturtidskriften Mana efter att ha ringt runt och frågat företagens ansvariga.
- Det är väl ändå rimligt att dagstidningsföretagen följer lagen när de årligen tilldelas miljonbidrag, skriver Manas medarbetare Nazem Tahvilzadeh.
Staten betalade 2005 en halv miljard kronor i presstöd till dagstidningar i syfte att värna om mångfald på tidningsmarknaden och därmed allsidig nyhetsförmedling och opinionsbildning.
Bara sju av tillfrågade 20 tidningsföretag visade sig enligt Mana ha målinriktat arbete för mångfald enligt kraven i lagen om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Tre av dessa kunde visa upp en nedskriven mångfaldsplan. Det förebyggande arbetet mot diskriminering ska vara planmässigt, helst skriftligt, så att handlingsplanen är dokumenterad. Göteborgs-Posten, Dagen, Svenska Dagbladet och Aktuellt i Politiken uppfyllde lagens krav, enligt Mana. Västerbottens Folkblad i Umeå, Dagbladet i Sundsvall och Folkbladet i Norrköping hade mångfaldsplaner som var vaga eller som de inte ville visa.
Övriga 13 tillfrågade saknar enligt Mana tydligt mångfaldsarbete. Sydsvenska Dagbladet, som med 1 025 anställda är tredje största företag i ett Malmö där var fjärde är utlandsfödd, menar ändå i svar till Mana att "målsättningen självklart är att vår personal skall spegla våra läsare".
Mana (www.uppmana.nu) är en religiöst och partipolitiskt obunden kulturtidskrift som bevakar och diskuterar samhälle, politik och kultur ur ett antirasistiskt perspektiv. Förutom papperstidningens sex nummer per år ger redaktionen ut ett nyhetsbrev via e-post.