Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Häxa, porr eller spågumma: arbetslös måste söka alla jobb

Telefonhäxa, homepartysäljare av sexleksaker eller kanske försäljare med enbart provision. Arbetsförmedlingen förmedlar jobb som många tycker är tvivelaktiga - och är du arbetslös kan du få sänkt a-kassa om du säger nej.<br />
Publicerad
På Ams jobbsökarsajt platsbanken finns just nu annonser om jobb som spågumma, telefonhäxa, homepartysäljare av sexleksaker och försäljare av pornografiska filmer. Många arbetslösa HTF-medlemmar vittnar om att de, mot sin vilja, blivit anvisade att söka dessa platser av arbetsförmedlingens personal. Nyligen fick en kvinna i Västerås sin a-kasseersättning ifrågasatt eftersom hon vägrade att söka ett jobb som telefonbaserad spågumma på Tarotlinjen.
Nu agerar avdelningsstyrelsen för HTF i Mälardalen för att alla oseriösa jobb ska rensas bort från Platsbanken.
Ams borde ha större koll på vilka jobb som läggs ut, så att det inte som nu är svartjobb eller arbeten där företag lurar ungdomar att skriva på oskäliga anställningsavtal. I dag är kontrollen av att arbetsgivarna följer lagar och bestämmelser helt obefintlig, säger ordförande Evy Hall.
Avdelningsstyrelsen vänder sig också emot det stora antalet plastannonser för säljare med enbart provisionsbaserad lön.
Det är rent slavarbete. I många fall krävs egen bil men det betalas inte ut någon milersättning. Man tvingats betala för att arbeta och det är framför allt ungdomar som råkar illa ut. Det är inte seriöst av arbetsförmedlingen att anvisa till den typen av jobb, säger Evy Hall.
En arbetslös som inte söker ett anvisat jobb riskerar att få sin a-kasseersättning sänkt. Och den som påbörjar en anställning med enbart provisionsbaserad lön kan hamna i en riktig fälla om ekonomin inte går ihop.
Enligt Inspektionen för Arbetslöshetsförsäkringen, IAF, är en lön på exempelvis 8 000 kronor före skatt nämligen inte giltig anledning att säga upp sig utan resulterar i 45 dagars avstängning från a-kassan. Det har drabbat flera unga HTF-medlemmar.
- En man blev till exempel avstängd för att han slutade att dela ut direktreklam på söndagar för 30 kronor i timmen, berättar Evy Hall.
I en motion till HTF:s kongress kräver avdelningsstyrelsen nu att de ansvariga myndigheterna fastställer en gräns för vad som egentligen räknas som seriöst arbete. Enligt motionen bör till exempel spådom per telefon och arbeten med enbart provision inte räknas dit.
Den moderna tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen medför att människor tvingas att arbeta kvar som nasare, spågummor eller med telefonförsäljning för att inte bli avstängda från a-kassan. Det här är ett mycket stort problem som kommer att accelerera om inget görs, konstaterar Evy Hall.
HTF:s avdelningschef i Västerås, Gunilla Granberg, anser att endast hälften av alla jobb på Platsbanken skulle bli kvar om man rensade bort alla svartjobb, behovsanställningar med enstaka timmars arbete per vecka och jobb med lön under lägstlönen i kollektivavtalet.
- Antalet lediga tjänster i den officiella statistiken skulle visa det verkliga katastrofala läget på arbetsmarknaden. Det verkar som om Ams försöker dölja hur illa det är bakom glättiga analyser om en ökning av antalet lediga tjänster, säger hon.
HTF har redan ett beslut om att vi inte ska organisera sextelefonister. Nu behöver vi ta ställning till om vi ska organisera dem som arbetar med försäljning av sexleksaker på homepartyn och som telefonhäxor.




Personliga värderingar inget skäl att säga nej


Dina personliga värderingar och åsikter om vilka jobb som är lämpliga får du lägga ifrån dig om du är arbetslös. Enligt arbetsförmedling och a-kassa finns det få skäl att slippa ett visst jobb.

Den arbetssökande som inte söker ett anvisat jobb riskerar att få sin a-kassa sänkt med 25 procent i ett första steg. Nästan hälften av alla sanktionsbeslut från landets a-kassor beror på just detta. Det visar statistik från IAF, Inspektionen för Arbetslöshetsförsäkringen, som utövar tillsyn över a-kassorna och arbetsförmedlingen.
Att den arbetssökande anser att den lediga tjänsten är oseriös eller strider mot ens värderingar är sällan godtagbara skäl.
- Det är ganska strikta bestämmelser och personliga värderingar är i regel inte giltiga skäl. Arbetsförmedlingen ska bedöma om det finns anledning att anvisa ett visst jobb men ibland finns det inte så många alternativ, säger Bo Lundgren, chef för IAF:s tillsynsenhet.
Det måste vara väldigt tydligt om ett jobb ska anses som olämpligt. Inte bara för den personen, utan mer allmänt kan antas vara oseriös verksamhet eller till och med strida mot lag.


Vegan kan teoretiskt anvisas slakterijobb


En vegan kan alltså anvisas ett jobb på ett slakteri, en pacifist ett arbete inom försvarsindustrin och en muslim kan tvingas att söka arbete inom ett annat religiöst samfund?
Ja, rent teoretiskt, men det skulle nog uppfattas som stötande från de flesta håll. Det finns ingen poäng ur arbetsförmedlingens synvinkel att anvisa till de jobb som ligger längst ifrån den enskilde.
Allt talar för att det är väldigt ovanligt med anvisningar som strider mot den enskildes värderingar. Det lämnas faktiskt runt en miljon anvisningar varje år.
En låg lön är inte heller ett giltigt skäl att slippa ett visst jobb. Arbetssökande är skyldiga att söka ett jobb där lönen understiger a-kasseersättningen med tio procent.
Arbetsförmedlingen är skyldig att rapportera till a-kassan om en arbetssökande vägrar att söka ett anvisat jobb. A-kassan utreder därefter förmedlingens beslut och tar ställning till en eventuell sänkning av ersättningen. Den enskilde har dock möjlighet att kräva omprövning av ett eventuellt sanktionsbeslut och kan därefter även överklaga till länsrätten.


Nästan alla får annonsera


Grundregeln är att alla företag får, och ska, annonsera ut nya jobb på Platsbanken. Undantagen är sexuella tjänster och pyramidspel.

Enligt Ams regler ska alla annonser granskas innan de läggs ut på Platsbanken. Förutom att man rensar bort verksamhet som tolkas som pyramidspel eller sådant som handlar om sexuella tjänster, så får annonstexten inte vara diskriminerande när det gäller kön, ålder, etnicitet, religion eller sexuell läggning.
Vi tittar igenom text och rubrik så inget blir fel eller diskriminerande. Ser det riktigt ut så publicerar vi annonsen annars skickar vi tillbaka den till arbetsgivaren, säger Alia Ibrahim, medarbetare i Ams speciella granskningsgrupp sedan fem år tillbaka.
Granskningsgruppen får inte ändra i annonstexten, det är endast arbetsgivaren som har den möjligheten. Enligt Alia Ibrahim är det mycket vanligt att annonser måste korrigeras innan de kan publiceras.
I morse låg det till exempel 130 annonser och väntade, av dessa har 26 skickats tillbaka, men mängden varierar mycket från dag till dag, säger hon.
Den vanligaste orsaken till att en annons avslås är det saknas viktig information om tjänsten och arbetsförhållandena.
I de fall där granskarna är tveksamma till om en viss annons ska publiceras får Ams juridiska enhet göra bedömningen. Platsannonser som granskats och godkänts av juristerna är till exempel lediga tjänster som telefonhäxor, homepartysäljare av sexleksaker och försäljare av pornografiska produkter.
Den juridiska enheten gav oss svaret att vi inte skulle lägga in egna värderingar i bedömningen utan bara se till att det inte är några fel i annonsen. Texten kan vara väldig seriös, men hur företaget sedan behandlar sina anställda är en annan fråga, säger Alia Ibrahim.
I princip skulle en främlingsfientlig organisation eller ett kriminellt mc-gäng kunna söka efter personal på Platsbanken under förutsättning att texten är korrekt utformad?
Så länge det inte står något i texten som strider mot vårt regelverk kan vi inte stoppa annonsen. Men när den hamnat i vårt interna register spelar de lokala arbetsförmedlingarna en viktig roll. De har lokalkännedom och kan göra bedömningen om ett företag inte ska få annonsera eftersom de erbjuder svartjobb eller ägnar sig åt kriminell verksamhet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.