Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Hårdare krav på arbetslösa redan från i sommar

Från och med den 2 juli måste arbetslösa genast vara beredda på att byta yrke eller flytta har regeringen meddelat.
Publicerad
- Det får finnas någon gräns. Nu har man sänkt a-kassan dramatiskt och dragit ner på ersättningsdagarna. Man ska inte lägga ett större ok på de arbetslösa, säger TCO-basen Sture Nordh.
Den proposition som regeringen la fram i dag innehåller fler förändringar för arbetslösa.
Förutom att man vill skrota regeln om att arbetslösa under de första 100 dagarna har rätt att begränsa jobbsökandet till sitt yrke och närområde, kommer de flesta inte heller att få a-kassa under mer än 300 dagar.
Undantaget är föräldrar med barn under 18 år som kan få 450 ersättningsdagar.
Den som går utan jobb efter a-kasseperioden ska erbjudas plats i jobb- och utvecklingsgarantin, som ersätter dagens aktivitetsgaranti.
Hur den ska fungera är ännu oklart, förutom att den ska innebär individuellt utformade åtgärder och att ersättningen sänks till 65 procent, men lägst 320 kronor per dag.
- Hundradagarsregeln har aldrig varit ett yrkesskydd. Och det behövs inga tuffare regler när det gäller att flytta eller acceptera ett jobb som du är överkvalificerad för. De är redan jättetuffa, säger Sture Nordh.
- Vi anser att man måste ta hänsyn till att människor har åtaganden som gör att de är geografiskt begränsade och att ingen ska tvingas flytta, om det inte finns en handlingsplan som den arbetssökande är med på.
I stället behövs nu åtgärder för att förbättra de ekonomiska förutsättningarna, som avdragsmöjlighet för dubbel bosättning och pendling, liksom att man kommer igång med bra arbetsmarknadsutbildningar, menar Sture Nordh.
- Men då behövs också väldigt mycket pengar i jobb- och utvecklingsgarantin så att arbetslösa får hjälp att rusta sig, med kvalitetsutbildning och praktik. Och hur det blir med det får vi veta först i budgetpropositionen.
Däremot välkomnar Sture Nord att regeringen lovat ett individuellt stöd i jobb- och utvecklingsgarantin.
- Man måste stödja långtidsarbetslösa genom att ta reda på vad de kan och sedan ge råd och stöd. Att det fungerar har ju Trygghetsrådets visat genom att man fått tillbaka så många i jobb.

ANITA TÄPP

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.