Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Haja att det ska bli lattjo!

"Jag har vandrat långa vägar", sjunger romerna på sin nationaldag i dag. Och visst är vägen lång och krokig för minoriteten som alltjämt får kämpa för sina rättigheter.
Eva Karlsson Publicerad

Svenskan har tagit flera ord från romani, som tjej, lattjo (kul) och haja (förstå). Men vad har romerna fått tillbaka? Fram till 1959 fick de inte bo kvar mer än tre dagar på samma plats. Rätten till skolgång och bostad fick de kämpa sig till.

Lagen tillåter inte att man för statistik över hur många som tillhör en minoritet, men man räknar med att det finns någonstans mellan 20 000 och 100 000 romer i Sverige. Tillsammans med samer, tornedalingar, judar och sverigefinnar hör de till Sveriges nationella minoriteter. FN erkände romerna som internationell minoritetsgrupp den 8 april 1971.

De första romerna kom till Sverige 1512, men de som redan bodde här blev inte alls glada över främlingarna som bar så besynnerliga, färggranna kläder. Vägen har varit lång för dem, precis som de sjunger i dag, men fortfarande kommer de inte alltid fram - till affären eller till bensinstationen. Campingplatserna verkar heller inte så glada i att ta emot romer.

Fakta

Romska nationaldagen den 8 april 2013 firas med mat, musik och underhållning på bland annat Romska Kulturcentret i Malmö.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.