Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Gränsöverskridande kollektivavtal föreslås i EU

Om fem år kan villkor i din anställning regleras i avtal på Europanivå. De europeiska metallfacken har redan tagit några steg på vägen och samordnar avtalskraven. Också inom EU utreds nu gränsöverskridande kollektivavtal.<br />
Publicerad
EU:s mål är att vara världens starkaste ekonomi om fem år. Ett verktyg för att nå dit är den sociala agendan med förslag att revidera sociala trygghetssystem och arbetsmarknadslagar.
Tanken är att gränsöverskridande kollektivavtal ska träffas inom företag eller branscher.
- Det utmanar de nationella kollektivavtalen och det förhandlingssystem som vi värnar om, både vad det gäller att träffa avtal och lösa tvister, säger Sifs förbundssekreterare Margareta Zandén som ser ett hot mot fackets legitimitet och därför är angelägen att påverka kommande förslag.
Avtalen kan komma att reglera arbetsorganisation, anställningsvillkor, arbetsförhållanden och kompetensutveckling. I stort sett samma saker som i de svenska kollektivavtalen. Men det handlar om miniminivåer tror Sifs ombudsman Mathias Åström.
- Det kan bli bättre med mer ordning och reda på arbetsmarknaden. Det ger mindre möjligheter till social dumpning och att spela ut anställda mot varandra, säger Åström.
Europeiska Metallfederationen, EMF, som företräder 6,5 miljoner medlemmar har redan börjat samordna kraven inför kommande avtalsrörelser. Tidigare drevs arbetstidsförkortning, nästa gång kan det bli kompetensutveckling. Förhoppningen är att det ska bli lättare att få gehör för kraven om arbetsgivarna möter dem på alla fronter.
Än har dock inte EMF fullt mandat att förhandla, men EMF kan förhandla på företagsnivå.
Den möjligheten finns däremot inte genom de Europeiska företagsråden, där anställda i olika länder inom samma koncern ingår. Inför framtiden synas deras roll.
En översyn görs också av strukturen för den sociala dialogen där fack, arbetsgivare och EU-kommissionen ingår. Resultatet har varit direktiv eller frivilliga avtal som det om distansarbete. Hur det kan komma att se ut i framtiden är oklart, vad man vet hittills är att det är svårt att införa avtal på frivillig väg och strävan finns efter ett tvistelösningssystem.
Den sociala agendan har välkomnats av Europafackets generalsekreterare John Monks.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.