- Problemet i Sverige är att man i många sammanhang sagt: det globala är allt, det lokala ingenting, säger Christian Berggren.
- Det finns ett Hollywoodkomplex. Företagsledarna har blivit stjärnor. Hjältarna fram till nu har varit ledarna för förment globala företag, exempelvis ABB.
Just ABB:s hjältar har fallit tungt den senaste tiden. Men fortfarande lever storföretagens globala ambitioner. Ambitioner som har negativa effekter, anser forskarna. Bland annat försvinner innovationsprocessen. I stället handlar det mesta om att lägga ned och rationalisera. Inga lokala hänsyn tas, på så vis missar företagen utvecklingsmöjligheterna i sin närhet.
- De svenska storföretagens globaliseringsstrategi motverkar klusterbyggande och entreprenörskap, säger Göran Brulin.
De båda forskarna pekar på att det finns viktiga skillnader mellan olika slag av entreprenörer. Allt entreprenörskap är inte produktivt, den som har som enda drivkraft att tjäna pengar misslyckas ofta, verksamheten kan rent av vara skadlig. Ett exempel är många IT-entreprenörer som aldrig var intresserade av att driva företag, utan bara ville lansera en idé och sedan sälja till högstbjudande.
Brulin och Berggren efterlyser i stället en annan typ av entreprenörskap där drivkrafterna är personlig tillfredsställelse, sociala uppskattning och lokal status.
- Det är viktigt klargöra skillnaden mellan olika typer av entreprenörskap för att inte dra alla i träcken, säger Christian Berggren.
Även facket har en roll att spela i utvecklingen på det lokala planet, anser Brulin och Berggren. Då krävs det engagemang i regionala utvecklingsnätverk, samverkan med högskolor och forskningsinstitut och samarbete med företagen i utvecklingsfrågor.
NIKLAS HALLSTEDT