Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Glädjebesked om mer forskning på Saab

Beskedet om att General Motors beslutat lägga mer forskning vid Saab Automobile i Trollhättan är en stor lättnad för de anställda.
- Vi har varit väldigt oroliga för vad som ska hända efter 2008, säger Anette Hellgren, Unionens ordförande på Saab.
Anita Täpp Publicerad
Anette Hellgren på Saab

40 procent av GM Europas forsknings- och utvecklingsbudget går redan till Saab i Trollhättan.

I går rapporterade Svenska Dagbladet att det nu ska satsas ytterligare, med forskning inom miljö, säkerhet och tillverkningsteknik. Mer konkret handlar det om etanolmotorer och hybridutveckling.

Sedan GM beslutade flytta tillverkningen av mellanklassbilarna till Rüsselheim 2005 fick Saab i Trollhättan pengar till mer forskning, bland annat för att starta ett produkt- och utvecklingscentrum.

Sedan dess har regeringen och fordonsindustrin skjutit till nära 450 miljoner kronor vardera per år.

Men då de Saabanställda inte fått besked om hur det blir sedan flera stora forskningsprogram avslutas i år har man levt i ovisshet om framtiden.

När beskedet om att GM fortsätter satsa på forskning i Trollhättan kom i går, kunde de anställda dra en lättnadens suck.

- Det här är ett jätteviktigt besked, för att vi ska kunna bevara och utveckla vår verksamhet, säger Anette Hellgren.

Enligt Svenska Dagbladet har regeringens besked om ett fortsatt stöd, med upp emot en halv miljard kronor per år efter 2008, haft en avgörande betydelse för GM:s beslut.

Även Anette Hellgren betonar regeringens, och kommunernas, viktiga roll.

- Om man inte visar sitt intresse för att satsa på Sverige, Västsverige och fordonsindustrin ger det signaler till stora globala företag som GM om att det inte är intressant. Då kan man med ett pennstreck flytta bort forskningen, säger hon.

- GM har produkt- och utvecklingscentrum i hela världen. Men vi har en hög kompetens och nu får vi fortsätta visa vad vi kan, säger Anette Hellgren.

På Saab Automobile i Trollhättan finns cirka 4 000 anställda. På utvecklingssidan jobbar drygt 800 tjänstemän.



Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.